Lorin: Vi kommer att lämna byn om vi måste
”Vi hjälpte världen, men ingen hjälper oss”
15 minuters samtal från det nya kriget i Syrien.
Sedan bryts uppkopplingen då Lorin Salehs by bombas av turkiskt stridsflyg.
– När vi stred mot IS var det också flygplan i luften, men de var på vår sida, hinner hon säga.
Det ringer från kriget.
Det är Lorin Saleh. Vi träffades i våras i hennes hemby Gerbawi i nordöstra Syrien. Då var freden en och en halv månad gammal. Nu är den slut. Det är bara fienden som är ny.
Efter drygt fem års strider förlorade mördarsekten IS slutligen sitt sista fäste i mars i år när de kurdledda SDF-styrkorna segrade under våldsamma strider i staden Baghouz.
Lorin log när hon talade om att det skulle bli ett fredens år.
Hon hade stannat kvar i Gerbawi när marken riste av granater och sprickor bildade mönster i familjens hus. IS svarta flaggor syntes några kilometer från hennes hem.
Den här gången kommer hotet från luften. Turkiet är Natos näst största krigsmakt, kurderna må vara krigsvana, men har inget försvar mot flygbomber.
– När vi stred mot IS var det också flygplan i luften, men de var på vår sida, säger Lorin.
Också det här kriget vill hon vänta ut hemma, men väskorna är packade med livets viktigaste ting.
– Vi kommer att lämna byn om vi måste.
Från väggen i Lorins hem blickar en ung pojke i militärkläder ner. Han ler under en svart lugg. Ett automatvapen hänger över hans högra axel.
Pojken hette Demhat och var kusin med Lorins barn. Hans kropp hittades aldrig.
Överallt i Rojava – det kurdiska namnet på regionen i Nordöstra Syrien – hänger liknande bilder. 12 000 kurdiska soldater stupade i kriget mot IS.
Nu ska nya dödssiffror läggas till de gamla.
”Vi överger inte våra kurdiska partnerstyrkor, och amerikanska trupper finns kvar i andra delar av Syrien. President Erdogans impulsiva åtgärder för att invadera norra Syrien har försatt USA i en tuff situation.”
Orden uttalades av USA:s försvarsminister Mark Esper på fredagen.
För Lorin känns de som ett hån. Ingenting skyddar just nu hennes folk från Turkiets stridsplan.
– Vi är övergivna av världen. USA lämnar oss nu, våra söner slogs sida vid sida med dem, säger hon.
– Vi hjälpte världen, men ingen hjälper oss.
Det enda vi önskar är att ingen mer i famijen ska dödas
Över WhatsApp kommer en bild på ytterligare en ung man. Han ligger med en kulspruta bakom ett skyttevärn, ett patronband hänger ner vid sidan av vapnet och försvinner ur bild. Mannen är ännu en kusin till familjen, 24-årige Shawger Ibrahim. Bilden är tagen 10 oktober någonstans nära den nya frontlinjen mot Turkiet.
Nyss stred han mot terrorister. Nu är han själv terrorist enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
– Det enda vi önskar är att ingen mer i familjen ska dödas, säger Lorin.
Vi pratar över en skakig uppkoppling. Långa stycken försvinner, men det sista hon säger är att hon inte hört några flygbomber i närheten av sin hemby.
– Jag tror att striderna pågår längre norrut än så länge.
Efteråt ser jag på mobilen. Samtalet pågick i 15 minuter och 11 sekunder innan det bröts klockan 20.01.
Någonstans då slog den första bomben ner i Gerbawi.
Via en släkting, Behia Ibahim, i gränsstaden Qamishli, får jag veta att byn ska ha angripits från luften. Som alltid mitt i ett krigsskeende är uppgifterna oklara, men minst en bomb ska ha slagit ner.
– Vi har fått rapporter att ingen vågar stanna inomhus för det hörs flyg i luften...
Även det här samtalet knastrar sönder och bryts.
Tv:n står på. Ungdomar tävlar i att sjunga fint i Idol. Sverige firar fredagsmys. Gott så, men med kriget nyss i luren är känslan surrealistisk.
Så fungerar plötsligt uppkopplingen i Syrien igen.
– De bombar överallt omkring oss. Sjukhusen skriker efter blodhjälp, jag vill bara gråta, säger Behia Ibrahim.
- President Donald Trumps beslut att dra tillbaka USA:s militära närvaro i Syrien öppnade för Turkiets pågående offensiv mot de syriska kurderna, som varit USA:s allierade i kampen mot IS. De kurdiskledda styrkorna har offrat tusentals soldater i kriget mot terrorgruppen IS.
- Turkiet framställer sin offensiv som nödvändig för att ta befälet i kampen mot IS. Men Turkiet har länge velat krossa det kurdiska självstyre som upprättades i nordöstra Syrien under tiden som inbördeskriget bröt ut.
- Den kurdiskkontrollerade regionen Rojava i nordöstra Syrien spänner över ett cirka 50 000 kvadratkilometer stort område, där Syriens demokratiska styrkor, SDF, och den kurdiska YPG-milisen, har den militära kontrollen.
- YPG betraktas av Turkiet som en terrorgrupp eftersom man har nära band till PKK-gerillan, som i sin tur terrorklassats av bland annat EU och USA.
- Turkiets president Erdogan vill upprätta en ”säker zon” i norra Syrien dit han vill flytta upp till två miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet. Kurderna befarar att syftet är att etniskt rensa de kurdiskdominerade områdena genom massinflyttning av sunniarabiska syrier.
- Kriget i Syrien bröt ut i mars 2011 efter den så kallade arabiska våren. President Bashar al-Assad bemötte då demonstrationerna för demokrati i Syrien med dödligt våld vilket utvecklades till ett blodigt inbördeskrig.
- Sedan krigets början har miljontals människor tvingats lämna sina hem. Många har behövt fly mer än en gång och över 370 000 människor har dödats.
PODD Turkiets invasion i Syrien - detta kan ske
I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med Wolfgang Hansson om den eskalerande konflikten i Syrien.