Miljön långt ner bland viktigaste valfrågorna

Klimatförändringarna oroar svenska folket, som är mer bekymrade över miljön än för terrorism.

Ändå ser miljöfrågan inte ut att få något större utrymme inför höstens val, säger Johan Martinsson, föreståndare för SOM-institutet.

Tre av fyra svenskar tycker att det är viktigt att partierna presenterar konkreta åtgärdsförslag för att minska klimatutsläppen, enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden, Föräldravrålet och Naturskyddsföreningen.

Resultatet går i linje med Som-institutets kartläggning över vilka frågor som människor är mest oroade för, som presenterades i förra veckan. Klimatförändringar hamnar i topp, följt av miljöförstöring och terrorism – men när det kommer till att ranka de viktigaste valfrågorna får miljön konkurrens.

"Parallella trender"

– En del tycker kanske att det här är paradoxalt. Men vilken fråga som är viktigast här och nu motsvarar inte alltid vad människor oroar sig över långsiktigt och globalt. Det är parallella trender, säger Johan Martinsson, föreståndare för Som-institutet och statsvetare vid Göteborgs universitet.

För några år sedan låg miljön högt upp på svenskarnas prioritetslista inför valet, men har sedan följt en nedåtgående trend, förklarar Martinsson.

Miljö och energi hamnar på sjunde plats bland de viktigaste valfrågorna enligt Som-undersökningen, och ännu längre ner, på plats nio, enligt en mätning av opinionsföretaget Novus som presenterades i början av mars. I stället är det integration, skola och sjukvård som väljarna tycker ska prägla debatten.

– Det finns mycket som tyder på att miljön inte blir någon större valfråga. Ibland sker snabba skiften, men det är ovanligt. Det skulle vara om det inträffar någon katastrof eller liknande, säger Johan Martinsson.

Handlar om kortsiktighet

Anders Wijkman leder den nationella kommittén för klimatforskning och tror att det är spänningen mellan kortsiktigt och långsiktigt som gör att klimatet hamnar i skymundan.

– Ekonomi och politik är extremt kortsiktigt och därför blir långsiktiga frågeställningar svåra att prata om. Dessutom är klimatet någonting som jag tror människor har svårt att koppla till sig själva, särskilt om man bor här i Sverige, säger Anders Wijkman.

Som ordförande för Miljömålsberedningen var han med och lade grund för regeringens klimatpolitiska ramverk. Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna har ställt sig bakom målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045.

– Det var ett stort framsteg, men samtidigt är det enkelt att ha generösa mål så länge den kortsiktiga agendan kvarstår. Det handlar om att förbereda allmänheten för en stor omställning, säger Anders Wijkman.