En upptrappning i det globala kriget mot journalistiken
Project Veritas allt mer kreativa försöka att lura Washington Posts reportrar bör ses som en upptrappning av ett krig mot etablerad journalistik.
Ett krig där överbefälhavaren numera sitter i Vita huset.
Han styr över en rörelse som utsett medierna till ett oppositionsparti, en del av den elit och etablissemang man säger sig vilja bekämpa.
Att som Project Veritas utnyttja de tusentals kvinnor som tagit mod till sig och träda fram under #Metoo-rörelsen är så klart cyniskt, men inte heller förvånande.
Det har i viss mån även skett i Sverige. Aftonbladet har fått mycket, delvis rättmätig, kritik för hanteringen av de senaste veckornas turbulens. Men en sak är tydlig: en icke betydande del av kritikerna på sociala medier drivs inte av sympati med kvinnliga offren.
De drivs av ett hat mot etablerade medier i allmänhet och Aftonbladet i synnerhet. Konton på Twitter med uppenbart stulna bilder och påhittade namn gör sitt bästa för att ingen ska glömma bort det som hänt de senaste veckorna.
Personerna i kretsen kring Granskning Sverige fortsätter också att systematisk trakassera journalister och myndighetsfolk med telefonsamtal och till och med hembesök.
På SD:s landsdagar eldade Mattias Karlsson på fotsoldaterna med att gå till hård attack mot medierna. I en reklamfilm som släpptes samtidigt pekas både Expressen och Aftonbladet ut för att förstöra landet.
Journalistiken och journalisterna har en egen skuld i detta. Vi har missat många berättelser och perspektiv och vi är dåliga på att förklara vår uppgift. Vi är som bekant inte felfria, men vi styrs till skillnad från Granskning Sverige av en etisk kompass.
Det är nog viktigt att komma ihåg vad som i många fall ligger bakom misskrediteringen av journalistiken: det är inte en jakt på en “sanning”, det handlar om makt.
Att vinna.
Och snart är det valår.