Nu återstår bara domen mot Akilov

TT TT

Publicerad 2018-05-02

Två månader har gått. Över hundra målsägare, anhöriga och vittnen hörts. Nu är rättegången mot Rakhmat Akilov avslutad, och dom faller den 7 juni.

Sist ut var försvaret, som väcker frågor om vissa vittnens tillförlitlighet och hur stor skada dådet orsakat Sverige.

– Jag anklagar ingen för lögn, underströk den terroriståtalades försvarsadvokat Johan Eriksson, i sitt slutanförande.

Men omedvetet kan vittnen ha lämnat felaktiga uppgifter, hävdar han.

– Det är uppenbart att den kaosartade situationen gör att vissa av de lämnade uppgifterna inte är tillförlitliga, sade Eriksson.

Det är också ett bekymmer, anser han, att bilder från övervakningskameror spridits av medier och kan ha påverkat minnen, innan Stockholms tingsrätt fått höra vittnena.

124 mordförsök

Han kom också in på om gärningen är att bedöma som terroristbrott enligt svensk lag, och konstaterar att attacken allmänt kallades en terrorgärning innan den prövats juridiskt.

Eriksson väckte frågan om dådet verkligen allvarligt kunnat skada en stat, som lagen säger om terroristbrott. Rättstaten och demokratin har stått pall, Sverige har inte, som Frankrike, infört undantagstillstånd. Och Akilov har prövats rättvist och blivit väl behandlad, underströk Eriksson som exempel på statens styrka.

– Det första Akilov sade till mig var: "När kommer de börja slå mig?". Det är ingen som har slagit Rakhmat Akilov. Han har i stället behandlats på ett sätt av den svenska rättvisan som jag bedömer som berömvärt, sade Eriksson.

Den terroriståtalade har under förhandlingen förnekat 18 av de totalt 124 mordförsök som åklagaren anklagar honom för. Åklagarens och försvarets syn på när man ska anse att de många mordförsöken började skiljer sig åt: när Rakhmat Akilov körde iväg med lastbilen eller, som försvaret gör gällande, strax innan lastbilen närmade sig varje enskild målsägare.

Enligt försvaret bör varje försökspunkt, som det kallas, placeras cirka tre sekunder eller omräknat till ungefär 50 meter innan lastbilen når fram till respektive målsägare.

Unika skadestånd

En annan stor fråga under rättegångens sista dag var den om skadestånd. Ersättningsyrkandena är i det här fallet unikt, men det är också brottet, anser målsägarnas biträden.

Advokaterna som företräder dödsoffrens anhöriga yrkar för sina klienter på dels 150 000 kronor i anhörigersättning, dels 150 000 kronor i ersättning för kränkning. Det sistnämnda är något som vanligtvis endast de direkta brottsoffren får, men här menar man att terrorbrottet haft som syfte att skada även de anhöriga.

Elsa Svalsten företräder pappan till den elvaåriga flicka som dödades i attacken den 7 april i fjol på Drottninggatan.

– Ett sådant brott, att döda ett barn, är det som orsakar störst skräck och förtvivlan. Det är så man injagar fruktan i en befolkning, genom att angripa det mest skyddslösa, sade Svalsten.

Tingsrätten kan nu skapa en ny praxis för terrorismens offer, underströk hon.

Riktat mot staten

Försvaret anser å andra sidan att den praxis som redan finns bör följas. Högsta domstolen slog nyligen fast en ny schablon på 60 000 kronor i anhörigersättning.

Eriksson påpekade slutligen att Akilov medverkat i utredningen, svarat på frågor och varit häktad under synnerligen stränga förhållanden. Han bad därför rätten att ta de omständigheterna i beaktande när straffvärdet ska fastslås. Åklagaren har yrkat på livstids fängelse och livstids utvisning för den 40-årige uzbeken, som själv vill ha ett tidbestämt straff.