Årsredovisa på rätt sätt

helskärm

I år skickas 380 000 årsredovisningar in till Bolagsverket.

Alla håller inte toppklass.

Här är de vanligaste bristerna.

Senast sju månader efter räkenskapsårets slut ska Bolagsverket ha fått in Årsredovisningen.

Den ska bestå av:

1. Förvaltningsberättelse

2. Resultaträkning

3. Balansräkning

4. Finansierinsanalys (stora företag)

5. Noter

6. Revisionsberättelse

Men mängden av bristfälliga redovisningar kan tyda på att en del företag försöker mjölka lite extra tid genom att brevväxla med myndigheten.

– Vi har fått in en årsredovisning från ett aktiebolag som är verksamt med att ta fram elektroniska komponenter och ergonomiska bärhjälpmedel. De skickade in något som var en blandning av årsredovisning och bolagsstämmoprotokoll, säger enhetschefen Bo Lagerqvist.

– Vi har även fått en årsredovisning från ett aktiebolag som ska importera och exportera lastbilar och lastbilsdelar samt importera livsmedel. I den årsredovisningen saknas allt. Det var en riktigt dålig årsredovisning.

Här är topplistan över redovisningsbrister som gjort att Bolagsverket varit tvungna att kontaktat bolag:

1. Resultaträkning eller balansräkning saknas.

2. Bolaget har kommit in för sent med sin årsredovisning till Bolagsverket (den ska ha kommit in till dem senast 7 månader efter räkenskapsåret slut).

3. Fastställelseintyget saknar datum för årsstämman.

4. Revisionsberättelse saknas.

5. Årsredovisningen saknar revisorns underskrift.

6. Datum för årsstämma och revisionsberättelse stämmer inte.

7. Hänvisad koncernredovisning saknas i årsredovisningen.

8. Datum för underskrift saknas i årsredovisningen.

9. Fastställelseintyg saknas.

10. Alla styrelseledamöter och vd har inte skrivit under årsredovisningen.

Jan Huss