Sluta tjata om pitbulls
Det har varit gott om dem i år: ”Pitbullattackerna”. Varenda tidning har skrivit om incidenter där människor blivit angripna av uppfuckade hundar. Jag förstår att man blir förbannad när man läser sånt.
Jag kan till och med fatta varför folk skriver insändare om att ”dessa hundraser borde skjutas av”. Men det betyder inte att de på något sätt har rätt. Eller vet vad de snackar om.
För de har en sak gemensamt med den finniga tonårssnubben, han som försöker kompensera sitt taskiga självförtroende genom att skaffa sig en penisförlängare (vad som helst bara den har sneda ögon) som han döper till Tyson eller Tupac: De har båda gått på myten.
De tror på allvar att pitbulls är tidsinställda bomber avlade på aggressivitet – ehh nej, inte ett dugg. Att de biter mer än andra. Sorry, det är det vanliga familjehundar som golden retrievers, som gör. Och de sprider gärna vidare att pitbulls käkar ”går i lås”, fastän det är ren och löjeväckande hittepå.
På 80-talet hade varenda pundare en oregerlig schäfer som hette typ King eller Rex, men aldrig att folk ropade ”Förbjud schäfern!”. Kanske för att de begrep det där enkla: Att en hund är en hund. Den blir vad man gör den till.
Men vadå, tänker du, när några killar stjäl ett lamm i Band-hagen och hetsar sina hundar på det tills det dör, är inte det ett problem?
Eller när ett barn blev allvarligt bitet i Malmö?
Jo, absolut. Men för det första var det sannolikt inte ens en pitbull (snarare en staff/rottweiler/schäfer/dogo/whatever-blandning). Sen finns det bättre lösningar än att sitta och muttra om rasen:
Damma av den där utredningen som ligger och väntar på jordbruksdepartementet, den som vill göra det lättare att omhänderta (och när det behövs avliva) aggressiva hundar, ställa ägarna inför rätta och förbjuda grovt olämpliga personer att ha hund.
Men tillåt också registrering av pitbulls, med ordentlig rasstandard, precis som vilken hundras som helst.
Då kanske man skulle prata om en pitbull för vad den är, näm-ligen i rätt händer en arbetsvillig, aktiv, snygg, barnvänlig och rätt envis hund. Varken mer eller mindre. Ungefär lika tuff som en ko.