Demonstranter fördes ut från utfrågningen av Sessions

Stökigt när kontroversiella kandidaten ställdes inför senaten

Uppdaterad 2017-01-11 | Publicerad 2017-01-10

WASHINGTON. Han är en av Donald Trumps mest kontroversiella ministerutnämningar.
När den blivande justitieministern Jeff Session frågades ut av senaten fick flera demonstranter föras ut ur salen.

– Nej till Trump, nej till Ku Klux Klan, ropade en av dem.

Under utfrågningen gick Sessions emot Trump i flera viktiga frågor.

På tisdagsförmiddagen, lokal tid, inleddes utfrågningen av Donald Trumps tilltänkte justitieminister Jeff Sessions.

Han är en mycket kontroversiell kandidat. Många demonstranter hade samlats i salen på Capitol Hill i Washington där senatens juridiska kommitté sammanträdde. En del av aktivisterna bar Ku Klux Klan-dräkter.

Flera fördes ut

Redan innan den blivande ministern hade fått en enda fråga leddes en kvinnorätts-demonstrant ut ur salen.

Kort därefter fördes flera andra ut.

– Nej till Trump, nej till Ku Klux Klan, ropade en man när han togs omhand av säkerhetsvakter.

Detta skedde under Jeff Sessions inledningsanförande. Han gjorde en paus under turbulensen, men fortsatte sedan utan att kommentera det inträffade.

Senare avbröts utfrågningen vid ett par tillfällen av andra demonstranter. Även de leddes ut.

Sean Spicer, blivande pressekreterare i Vita huset, fördömer aktivisternas agerande.

– De försöker störa den demokratiska processen, säger han, enligt AP.

Har anklagats för rasism

Orsaken till demonstranterna anspelningar på den rasistiska hatsekten Ku Klux Klan går tillbaka till 1986. Då var Jeff Sessions delstatsåklagare i Alabama. I samband med att Sessions utnämnts till federal domare av presidenten frågade senaten ut hans dåvarande kollegor. De uppgav att Sessions uttalat sig nedlåtande om svarta. Han ska också ha sagt sig inte ha något emot Ku Klux Klan, innan han fick reda på att de rökte marijuana. Vittnesmålen ledde till att Sessions stoppades från domarposten.

Anklagelser om rasism har följt Jeff Sessions under stora delar av hans karriär. När han frågades ut lovade den tilltänkte justitieministern dock att arbeta för att lagen ska gälla lika för alla. Sessions tog också avstånd från Ku Klux Klan.

– Jag avskyr klanen och allt den representerar, sa Sessions.

Kritisk mot Clinton

Jeff Sessions har varit senator för Alabama sedan 1997. Under valrörelsen var han en av de första kongressledamöterna som gick ut och stödde Donald Trump. Sessions blev sedan en central rådgivare till affärsmannen. Flera gånger uttalade han sig kritiskt mot den demokratiska kandidaten Hillary Clintons användning av en privat mejlserver. Trump har tidigare sagt att den första uppgiften för hans justitieminister kommer att bli att utse en specialåklagare för att utreda mejlhanteringen.

Under utfrågningen sa Jeff Sessions att han inte kommer att ha något att göra med en eventuell utredning av Clintons agerande:

– Jag har tänkt på det mycket, och jag har kommit fram till att mina kommentarer gör att min opartiskhet kan ifrågasättas.

Gick emot Trump

Senator Sessions är dock inte enig med den blivande presidenten i alla frågor. Under kampanjen sa Trump att han vill förbjuda muslimer att ta sig in i USA. Under utfrågningen konstaterade Sessions att en sådan åtgärd vore oförenlig med konstitutionen.

– Jag stödjer inte idén om att muslimer som en religiös grupp bör nekas inträde till USA, sa Sessions.
Han la dock till att Trump ändrat sin ståndpunkt till att endast omfatta människor från länder som stödjer terrorism. Ett sådant förbud skulle vara lagligt, enligt Sessions.

Donald Trump har också öppnat för att återinföra skendränkning som förhörsmetod. Detta trots att människorättsorganisationer klassar den som tortyr. Inför senaten sa Jeff Sessions att skendränkning är ”olämpligt och absolut olagligt”. Med den inställningen hos justitieministern är det osannolikt att Trump lyckas återinföra den kontroversiella metoden, enligt bedömare.

Trots kritiken och turbulensen lär Jeff Sessions inte ha några problem att bli godkänd. Republikanerna har majoritet i senaten, och de demokratiska rösterna räcker inte för att stoppa utnämningen.