Bygget bakom tågförseningarna

avRobert Rosén

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Stillastående tåg har i höst varit en vanlig syn på södra stambanan.

Inställda avgångar och kraftiga förseningar har präglat den skånska tågtrafiken i höst.

Bakom flera av störningarna ligger den spårutbyggnad som genomförs.

– Vi gör vad vi kan från vår sida men vi kör på Trafikverkets anläggning, säger Linus Eriksson, trafikdirektör på Skånetrafiken.

Den senaste tiden har det vid flera tillfällen varit problem i den skånska tågtrafiken, med inställda avgångar och kraftiga förseningar. Bland annat den högt trafikerade sträckan mellan Lund och Malmö - där alla skånska tåg passerar - har varit utsatt för stora problem.

Punktligheten för Pågatågen ligger normalt sett på cirka 95 procent medan Öresundstågen har ungefär 90 procents punktlighet, det vill säga att tågen är framme senast fem minuter efter utsatt tidtabell.

I höst har det dock varit sämre än så

– Våren var riktigt bra med 96–97 procent på Pågatågen och över 90 procent på Öresundstågen. I juni och september-oktober har det varit betydligt sämre. Huvudorsaken har då varit stora störningar mellan Lund och Malmö, säger Linus Eriksson, trafikdirektör på Skånetrafiken.

Skånetrafiken ansvarigt för en femtedel

Orsakerna till tågförseningarna kan sorteras in i tre olika grupper. Cirka 20 procent av gångerna beror det på problem hos Skånetrafiken, cirka 30–40 procent av gångerna handlar det om anläggningen och de resterande 30–40 procenten rör det sig om yttre faktorer.

När det gäller de störningar som uppstått i Lund-Malmö-området har det rört sig om anläggningsproblem.

– Det är kopplat till det fyrspårsbygge som pågår där. Trafikverket bygger mer kapacitet i form av två nya spår. De är inne och gräver och det har gjort att de påverkat signalkablarna, vilket lett till upprepade problem, säger Linus Eriksson.

Ansvaret för de störningar som vid flera tillfällen inträffat i Skåne ligger således på Trafikverket.

”Det är inte tillräckligt”

– Mellan Lund och Malmö hände det senast i torsdags så man har inte fått bukt på det. Men jag vet att man jobbar jättehårt från Trafikverkets sida med projekt för att märka ut kablar och förebygga att man gräver ut kablar. Informationen jag fått är att de tar det på jättestort allvar och gör sitt yttersta - men det hjälper inte. Det är inte tillräckligt eftersom vi har de här problemen.

Även om en femtedel av tågförseningarna orsakas av Skånetrafiken själva menar Linus Eriksson att det inte är särskilt mycket som de kunnat göra vid de kraftiga förseningarna under höstmånaderna.

– Det ligger på Trafikverket. Det är inte vi som bygger eller är specialister. Vi kan hjälpa till om det händer någonting och ge bra information eller med lösningar som att köra tåg med en viss kapacitet eller bara med ett tåg. Vi gör vad vi kan från vår sida men vi kör på Trafikverkets anläggning.

Han betonar att dialogen mellan Skånetrafiken och Trafikverket är god, och att man tillsammans försöker finna lösningar för att öka punktligheten.

”Vet att det finns risker”

Vid Trafikverket tydliggör man att flera orsaker ligger bakom förseningarna, men medger att arbetet med fyrspårsutbyggnaden på södra stambanan gjort att det blivit stora förseningar på sträckan Lund-Malmö.

– När vi gräver i den gamla anläggningen som är från mitten av 1800-talet, även om kablarna inte är det, så är det väldigt, väldigt lätt att kablar blir skadade. Det skadar i första hand signalerna, det vet vi och det är ett bekymmer att man inte kan trafikleda det. Vi vet att det finns risker med ett sånt här arbete, säger Kenneth Fridolin, chef för trafiklinjeområde syd på Trafikverket.

Riskerna med projektet är främst de störningar som uppstått och lett till förseningar och inställda tåg.

– Det är ett bekymmer om vi får stopp på södra stambanan. Till vissa delar kan vi omleda trafik och vi har förberedda störningsplaner för att hantera störning - men framförallt så påverkar det resenärerna. Det är väldigt många som reser på den här sträckan och det körs även mycket gods på södra stambanan, så det påverkas också, säger Fridolin.

Spår står färdiga nästa år

Likt Skånetrafiken betonar Trafikverket att man har ständiga möten för att minimera de risker som finns med projektet. De två spår som läggs just nu ska vara färdiga i augusti 2020 - och därefter börjar man med de två andra spåren som ska stå färdiga 2024 - då hoppas man också att trafiken ska förbättras avsevärt.

– Vi har haft otur där ute med resenärer som blivit påverkade så här mycket som de gjort. Vi jobbar intensivt tillsammans med Skånetrafiken för att få ner riskerna så mycket som möjligt om det händer någonting vid anläggningen.

– Vi hoppas att riskerna går ner ordentligt när vi får de nya spåren i augusti. De kan verkligen klara av trafiken på ett bättre sätt. Sen kan vi inte garantera att vi har en 100 procent störningsfri sträcka under arbetet - däremot har vi hela tiden en dialog om riskerna, hur vi ska minimera dem och hantera dem.

Lösningen = Utbyggnad av järnvägen

Även om det varit många förseningar hos Skånetrafiken i höst fortsätter resandet med kollektivtrafik att öka i länet. Med fler resenärer och fler avgångar menar Linus Eriksson att infrastrukturen måste förbättras - för att punktligheten ska öka.

– Den största utmaningen Skåne har är utbyggnaden av järnvägen, den har inte hängt med i den takt som tågtrafiken växt. Skåne har den högst belastade järnvägsinfrastrukturen i hela Sverige. Hårdast belastat i Sverige är enkelspåret mellan Kristianstad-Hässleholm - sen är det sträckan Lund-Malmö som alla tåg kör igenom.

Kraftiga investeringar är enligt honom ett måste för att få bukt med tågförseningarna.

– För att bli robust och punktligt måste man bygga ut med mer kapacitet så att man kan leda om trafiken. Om ett spår är sönder kan man köra på andra spår och då blir det mindre sårbart. Mer kapacitet är grundlösningen för Skåne - att man bygger bort enkelspåren man har och sen kör med fyrspår upp till Hässleholm.

Publicerad:

ARTIKELN HANDLAR OM

Malmö

Lund

Tågtrafik