Stridsmakter stampar vid hotfull Syrienfront

Grim Berglund/TT

Publicerad 2020-02-07

Turkiet skickar militära fordon till utsatta Idlib i Syrien. Eskaleringen mellan Turkiet och Syrienregimens trupper, som stöds av Ryssland, har tvingat en dryg halv miljon invånare att fly sina hem.

Provinshuvudstaden Idlib hotar att bli nästa offer i striden om makten i nordvästra Syrien.

Syriska trupper med ryskt stöd angriper turkiska bastioner.

Turkiet skickar militär förstärkning.

Den plötsliga eskaleringen av det nio år långa inbördeskriget i Syrien riskerar att kasta den nordvästra regionen in i en ny diplomatisk och militär kris, där civilbefolkningen åter offras.

Över en halv miljon människor, enligt FN 586 000, har tvingats från sina hem sedan regimens offensiv i Idlibprovinsen och den angränsande Aleppoprovinsen intensifierats. FN:s generalsekreterare vädjar om omedelbart eldupphör.

Men frågan är om upptrappningen utmynnar i en militär konfrontation med turkisk militär?

Verkligt hot

– Det är ett realistiskt hot. Turkiet skickar till synes tung förstärkning, det är stridsvagnar, kanoner, bepansrade fordon och stödpersonal, säger Paul Levin som är chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Enligt nyhetsbyrån AFP har Ankara sänt omkring 150 fordon med vapen, ammunition och militär.

Riskerna underströks av Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i ett tal på fredagen:

– Vårt mål är att hindra den syriska regimens aggression och istället föra den politiska processen framåt, säger Cavusoglu enligt nyhetsbyrån Reuters

På ena sidan står Ryssland, som backar president Bashar al-Assads despotiska regim. På den andra Turkiet, som ställt sig bakom grupper som vill störta styret i Damaskus.

Det senaste stridsområdet rör ett omringat område som innesluter staden Idlib och den viktiga motorvägen M5. Får syriska trupper kontroll över området, så har de obruten makt på marken, mellan Aleppo i nordost och kuststaden Latakia i västra Syrien.

Turkiet och Ryssland har kunnat foga samman ett pragmatiskt men sprött samarbete för att nå viss stabilitet i norra delen av Syrien. Den sköra vänskapen kan brista.

Därför är samtal mellan de två helt avgörande:

Bruten Sotjiuppgörelse

– En delegation från Ryssland kommer till Turkiet (under lördagen), bekräftar Cavusoglu.

Men Turkiets mäktige president Recep Tayyip Erdogan hotade tidigare i veckan att de syriska styrkorna skulle drivas tillbaka om trupperna inte retirerat självmant i slutet av denna månad.

I retoriken hänvisar både Turkiet och Ryssland till en uppgörelse om kontroll och samarbete i områdena i norra och nordvästra Syrien som slöts i höstas i ryska Sotji.

– Turkiet hävdar att Syrien och Ryssland brutit mot överenskommelsen genom angreppen. Turkiet har satt upp tolv observatörsstationer i regionen. Nu verkar 4–5 av posterna vara omringade av syriska trupper, säger docent Paul Levin som konstaterar att sju turkiska soldater har dödats i de senaste angreppen.

Ryssland i sin tur säger att Turkiet brutit mot överenskommelsen genom att inte se till att extremistalliansen Hayat Tahrir al-Sham (HTS), med kopplingar till al-Qaida, upphör att verka inom Idlibs så kallade de-eskaleringszon, enligt Levin.

Ny flyktingvåg

– Turkiet kan välja att dra sig tillbaka från Idlib. Då hotar en flyktingvåg norrut, mot Turkiet där landet har en mur mot en flyktingvåg. Eller så sätter man hårt mot hårt, bedömer han.

Turkiet har redan tagit emot omkring 3,6 miljoner syriska flyktingar.

Den tredje maktspelaren i regionen är Iran. Men Irans inflytande i den nordvästra delen påverkas av den senaste politiska utvecklingen i Iran.

USA och EU är för närvarande ute ur spelet enligt bedömare.

Ryssland kan därmed både vara aktör som stödjer al-Assad-regimen, och agera medlare.

– Nu närmast är det viktigt att se vilka signaler som kommer från mötet mellan Ryssland och Turkiet, säger Levin.