KD-toppen i EU-valet: Turkiet är ingen fullvärdig demokrati
Uppdaterad 2023-10-03 | Publicerad 2023-10-01
Kristdemokraternas andranamn på listan i EU-valet, Martin Hallander, har tidigare varit mycket kritisk till ett turkiskt medlemskap i EU.
Inför den kommande valrörelsen står han fast vid att Turkiet, som håller nycklarna till ett svenskt Natomedlemskap, inte ska få gå med i EU. Han bryter också med regeringens linje om att Turkiet är en demokrati.
– Jag skulle inte kalla Turkiet en fullvärdig demokrati i dagsläget, säger Martin Hallander i en intervju med Aftonbladet.
När Kristdemokraterna går till EU-val nästa år är det David Lega som toppar partiets lista. Tvåa på listan står Martin Hallander, före detta ordförande för kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU, numera ledamot i regionfullmäktige i Skåne.
Hallander har länge varit aktiv i utrikespolitiska frågor. Som KDU-ordförande var han med och utformade partiets valmanifest för EU-valet 2019 och arbetade i partiets kampanj.
Står fast vid hållning mot turkiskt EU-medlemskap
I manifestet finns en särskild skrivning om Turkiet, som i olika omgångar velat vara en del av den europeiska gemenskapen. 2019 gick KD till EU-val på att Turkiet – som nu håller nycklarna till Sveriges Natoansökan – inte skulle få gå med i EU.
”EU:s medlemskapsförhandlingar med Turkiet bör stoppas under överskådlig tid”, står att läsa i KD:s valmanifest.
Den hållningen står Martin Hallander fortsatt bakom, när han nu själv vill ge sig in i EU-politiken.
– Den linjen jag traditionellt sett haft är att hitta andra samarbetsformer. Kanske ett nära, privilegierat partnerskap, säger Martin Hallander i en intervju med Aftonbladet.
Samtidigt anser KD-toppen att Turkiet ska välkomnas till samarbete med EU om landet önskar det.
– Om Turkiet vill ta närmare steg till Europa och väst så är det något vi ska omfamna och inte stöta bort från europeiskt håll.
”Folkmordsförnekare”
KDU, med Martin Hallander som ordförande, skrev 2019 på Facebook om löftet att KD skulle stoppa ett turkiskt EU-medlemskap:
”Idag har Turkiet status som kandidatland till EU. Det är något som kommer med en skyldighet om att ställa upp på grundläggande värderingar. Turkiet har tvärtom rört sig mot en mer totalitär riktning. Där demokratiska principer såsom pressfrihet och ett oberoende rättsväsende i princip har avskaffats. Dessutom är inte folkmordsförnekare välkomna in i EU-samarbetet.”
Ska Turkiet välkomnas in i EU krävs förändring i landet, anser Martin Hallander.
– Jag tror att det behövs ganska omfattande förändringar från turkiskt håll när det kommer till rättsstatens principer, hur journalister behandlas. Den utveckling vi har sett i Turkiet är otvivelaktigt oroväckande. Det är klart att det måste till förändringar där.
Vad behöver ske?
– Vi har sett problem kring pressfrihet, hur man behandlar minoriteter och den alltmer politiska styrningen. Politiseringen av det turkiska samhället har gått åt fel håll.
– Det är inget som vi kan stödja eller acceptera från europeiskt håll. Så det handlar mycket om grundläggande fri- och rättigheter, rättsstatens principer som vi har haft problem med i Turkiet och den utvecklingen.
”Jag skulle inte kalla det en fullvärdig demokrati”
Sverige är i ett radikalt annorlunda läge än 2019. Rysslands anfallskrig har lett till att Sverige är berett att ge upp alliansfriheten och få med i Nato.
Men för att Sverige ska ingå i militäralliansen krävs att Ungern och Turkiet godkänner den svenska ansökan.
Nato-förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet har varit många och långa. I somras villkorade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan svenskt Natomedlemskap med ett turkiskt EU-medlemskap.
Den svenska regeringen har tonat ner en tidigare skarp svensk kritik mot Turkiets styre och utvecklingen i landet, där fria medier och den politiska oppositionen får allt svårare att verka.
Utrikesminister Tobias Billström (M) såväl som statsminister Ulf Kristersson (M) har torgfört linjen att Turkiet, trots det, är en demokrati.
Martin Hallanders ingång i frågan är en annan.
– Det är alltid svårt uttala sig om exakta gränser, men jag skulle inte kalla Turkiet en fullvärdig demokrati i dagsläget. Jag skulle inte heller kalla det en diktatur, men jag skulle inte kalla det en fullvärdig demokrati.
På grund av bristerna du nämnt?
– Exakt.
