Tre svenska gymnasietjejer – nu är de fast i IS-lägret

avErik Wiman, Kristina Edblom, Olof Svensson

De kommer från helt skilda delar av samhället.

Tre unga kvinnor som lämnade Sverige utan familjernas vetskap.

Målet: Islamiska staten i Syrien.

Nu sitter de fast i lägret al-Hol.

▪▪▪

Det är över 40 grader varmt i tältet. Luften står still.

Kvinnan är täckt i svart slöja. Bara ett smalt streck i tyget blottar ögonen.

Hon vägrar att visa sitt ansikte, trots att mannen mitt emot är där för att hjälpa henne. Kvinnans tillstånd i flyktinglägret al-Hol är näst intill livshotande. Under lång tid har hon inte kunnat behålla maten.

Varför får jag inte se ditt ansikte, frågar han.

– Du är man.

Han heter David Eubank, är en före detta amerikansk elitsoldat som stridit flera år mot IS. Nu arbetar han med humanitär hjälp i Syrien och Irak.

1 av 4 | Foto: MAGNUS WENNMAN
Sedan december förra året har al-Hols läger vuxit från omkring 9 000 invånare till 77 000

Han har med sig förnödenheter och medicin till kvinnan, men när han försöker att ge henne lite kontanter att köpa mat för säger hon:

– Det är ingen idé. De kommer att ta det ifrån mig.

Hon syftar på vakterna i lägret.

Till sonen har han med sig en fotboll. Pojken blir överlycklig.

Kvinnan är 26 år och kommer från Göteborg. Hon var en av de första som reste ner till IS 2014. Hon var då en övertygad anhängare till terrorrörelsen och spred dess propaganda på nätet.

Nu säger hon att hon ångrar allt och att hon vill hem. Hon säger att hon inser att IS har gjort fel. Hon säger att hon skäms.

Det som skiljer kvinnan från många av hennes ”systrar” är att hon kommer från en helt sekulär bakgrund. Inte heller finns det något utanförskap att ta till som förklaringsmodell. En dotter i en välbärgad familj som på bara några år gick från att vara utåtriktad ung kvinna till att täcka sitt ansikte bakom en slöja. Från att vilja hjälpa hemlösa människor till att bli övertygad om att det enda livet som är värt att leva är hos världens värsta terrororganisation.

1 av 3 | Foto: MAGNUS WENNMAN
I al-Hol finns inga män, bara kvinnor i svarta slöjor och barn som har levt hela eller större delen av sina liv i krig.

Nu sitter hon fånge i flyktinglägret al-Hol i nordöstra Syrien. Åren däremellan har hon levt i krig. Först i IS huvudstad Raqqa och sedan på flykt i takt med att kalifatet krympte.

Mellan september 2014 och maj 2019 släppte USA över 16 000 bomber över de IS-kontrollerade områdena. Kvinnan reste ner tillsammans med sin dåvarande man, även han från Göteborg. När han dödades i strid hade han redan sett ut den hon skulle gifta om sig med. Att som kvinna leva utan en man i kalifatet är otänkbart.

Även den andre maken dödades och den tredje hon tilldelades. Kvinnan har även förlorat ett barn.

Själv var hon kvar hos IS till slutstriden i den syriska staden Baghouz tidigare i år, men det är oklart om hon stannade av sympati eller om hon inte lyckades eller förmådde att fly. Hon var där när nyckelpersonen Michael Skråmo dödades och hon var en av de sista som överlämnades till SDF-koalitionens styrkor.

Sedan dess har hon levt i al-Hol, där hon blivit allt sjukare. Vid ett tillfälle för bara några veckor sedan var hon i stort sett döende.

Ett meddelande nådde då de anhöriga i Sverige:

– Det känns som min hjärna håller på att stänga ner nu.

När Aftonbladet frågar UD om kvinnans situation får vi beskedet att UD har kanaler som sett till att hon är ”säkrad” och ”utom fara”.

– Det stämmer inte alls, hon är fortfarande svårt sjuk och behöver hjälp snabbt, säger David Eubank.

– Man kan tycka vad man vill om att hon reste till IS. Jag om någon har sett vad det gjort och jag hatar dem, men hon säger själv att hon ångrar sig och jag tror på henne. Det finns en väg tillbaka för henne.

▪▪▪

Förändringen började under tvåan på gymnasiet. 19-åriga Eynii, som gillade att umgås med klasskompisarna och hänga i gallerian, började plötsligt intressera sig för religion.

En tio år äldre man hade uppvaktat henne under en tid. Han var känd i bostadsområdet och hade tidigare figurerat i en uppmärksammad dom om terrororganisationen Al-Shabab. Nu hade han bildat en liten förening som höll till i en källarlokal i norra Stockholm. Förening praktiserade en mycket sträng tolkning av islam och lockade till sig ett tiotal unga män och kvinnor.

I februari 2014, lämnar Eynii sin muslimska församling och ansluter sig till mannens radikala förening.

Knappt fyra månader senare, den 28 maj 2014, reser Eynii från Sverige i sällskap med två jämnåriga tjejer.

”Jag har åkt till Syrien. Jag mår bra” skriver hon i ett sms till sin mamma några dagar efter avresan.

Hennes mamma säger att hon stod handfallen och såg på när dottern blev alltmer indragen i radikal islamism. Hon försökte hindra mannen från att närma sig Eynii. Hon polisanmälde honom och kontaktade Säpo. Hennes upplevelse är att ingen lyssnade på henne.

– Jag gjorde allt jag kunde för att han skulle lämna min dotter i fred. Min mamma låg på sjukhus vid den här tiden och jag var borta från hemmet mycket, han utnyttjade det, säger hon.

Jag såg att hon läste men hon svarade inte. Mannen förbjöd oss att ha kontakt

I år har det gått fem år sedan Eynii reste.

Kontakten med mamman har under åren varit sporadisk. Men med hjälp av ett nätverk av föräldrar har hon fått mer information. Mannen som uppvaktade Eynii reste själv till Syrien kort efteråt och gifte sig med dottern.

– Jag skrev meddelande till henne på Viber varannan dag, att jag ville komma och hämta hem henne. Att jag älskade henne. Jag såg att hon läste men hon svarade inte. Mannen förbjöd oss att ha kontakt, säger mamman.

Hösten 2017 dog mannen i strid. Eynii gifte om sig och ingick i en grupp unga män och kvinnor från Sverige med rötter i Somalia. Hon födde två barn och var gravid med sitt tredje när slutstriden om Baghouz inleddes. I mars födde hon sitt tredje barn. Kort senare träffades ett tält av en raket som dödade flera kvinnor och barn i gruppen.

Eynii och en av kvinnorna hon reste tillsammans med bor nu med sina barn i al-Hol. De kommunicerar med mobiler som de lyckats köpa till sig inne i lägret.

– Två kvällar i rad har det varit sandstorm. De kunde inte andas och tälten rasade. De ansvariga i lägret vill inte hjälpa dem och vi har ingen möjlighet att bidra, säger hennes mamma.

Foto: MAGNUS WENNMAN
”Jag vill visa er för att det är viktigt att Sverige och resten av världen får se hur det ser ut här”, säger guiden i lägret till Aftonbladet.

▪▪▪

Hon var bara 17 år när hon i smyg packade väskan, sa att hon skulle kolla på film med en kompis och lämnade familjen i Göteborg. Nu är hon 22 år, änka och mamma till två små barn. Kvar i Sverige finns en mamma som förtvivlat säger:

– Jag skulle ha fått hjälp innan hon åkte, men det fick jag inte så jag tror inte att de kommer hjälpa henne nu när hon är där. Jag har inget hopp, säger hon.

Av en slump upptäckte hon att dottern ljugit om filmkvällen. De hade gäster hemma och mamman ville visa dem ett acnepreparat hon beställt till dottern som fungerade bra. Hon gick in i rummet, öppnade garderoben och upptäckte att den var tom. Det hade bara gått någon timme sedan flickan gick hemifrån. Via datorn kunde hon se att hennes 17-åring precis köpt biljett till flygbussen mot Landvetter. Klockan var fem på eftermiddagen.

Hon ringde polisen, bussbolaget, flygplatsen. Hon fick veta att hon inte hade rätt att ta del av passagerarlistorna. Hon ringde polisen igen som fick bekräftat att dottern var inbokad på en flight. De lovade att stoppa resan, men något gick snett.

Min dotter skulle ha stoppats på Landvetter

Klockan nio på kvällen fick hon veta att dottern hade lämnat Sverige en timme tidigare.

– I tre timmar var hon kvar i landet. Jag gjorde allt jag kunde, de var så sega. Min dotter skulle ha stoppats på Landvetter.

Hon trodde att flickan skulle resa via Turkiet och stod i tät kontakt med turkiska myndigheter. Men det visade sig att hon hade mellanlandat i Amsterdam. Det var för sent. Hennes minderåriga dotter hade passerat den syriska gränsen när hon hörde av sig igen.

– Allt blev fel, suckar mamman.

Vad var det som gjorde att du förstod direkt att hon hade åkt till Syrien?

– Jag hade pratat med henne, det var många som åkte då. Jag gjorde till och med en polisanmälan mot henne, redan innan hon åkte. Hon hade inte sagt att hon skulle åka men vi hade pratat om religion och hur hon hade förändrats, det gick väldigt fort. Hon hade inte ens kjol eller slöja innan, hon var en helt vanlig svensk tjej.

När dottern började bära slöja protesterade mamman.

– Det var en jättestor chock för mig när hon började täcka sig helt, ”Hur kan du göra det?” frågade jag. Det går inte att förbjuda heller, men när hon ville täcka ansiktet sa jag ”glöm det”. Vi bråkade jättemycket om det.

I Syrien har dottern gift sig och fått barn med en man från Stockholm. Första gången han ringde skrek hon rakt ut: ”Är det du som har lockat henne att åka?”

Jag skrek så många fula ord, men han sa nej

– Jag skrek så många fula ord, men han sa nej, det var inte han.

Dottern har berättat att det var två tjejer från Storbritannien som fick henne att lämna allt för att resa till Syrien.

Vad har hon berättat om sitt liv i Syrien?

– Hon har inte berättat så mycket men hon har sagt att hon är rädd hela tiden. Jag har frågat om det var rätt beslut som hon hade tagit. Hon bara grät och sa ”mamma du vet själv”.

Mamman protesterade: ”Nej, jag vet inte, det är du som är där.”

– Då svarade min dotter: ”Nej, det var inget bra beslut, men ibland vet man inte vad man vill.” Hon ångrar allt. Hon gråter varje gång vi pratar.

Senaste gången de pratade sa dottern: ”Jag orkar inte mer, det här är slutet.”

Mamman har ingen kontakt med svenska myndigheter i dag, hon har inte varit med på de möten som ordnats. Hon känner ingen tilltro.

– Man skulle ha lyssnat på oss anhöriga från början.


PODD: Så besegrades terrorsekten IS

Terrorgruppen IS sista fäste har fallit efter flera års strider. I Aftonbladet Daily försöker vi reda ut hur IS kunde bli så stora, och hur de slutligen besegrades.
 Lyssna:  iTunes (iPhone)  Acast  Spotify

Lyssna på podden genom att
⬇️ klicka på PLAY-knappen

ARTIKELN HANDLAR OM