Interna EU-bråk om klimatmål

EU sprider gärna bilden av sig själv med ledartröjan på i klimatomställningen.

Men medlemsstaterna bråkar internt om ambitionsnivån och EU-toppmötet i veckan avgör om unionen kan skicka en enig signal till FN:s klimatmöte i Madrid.

På torsdag möts EU-ledarna för toppmöte i Bryssel. Då ska de än en gång försöka enas om ett skärpt, långsiktigt klimatmål. På bordet ligger det ett år gamla förslaget från EU-kommissionen om att unionen ska vara klimatneutral till 2050, alltså ha nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

– Klimatneutralitet är ganska radikalt och det kommer att kräva stora förändringar i samhället, säger Jakob Skovgaard, forskare i internationell miljö- och klimatpolitik på Lunds universitet.

– Det skulle vara bra om EU kan visa enighet, att även länder som Polen står bakom detta. Framför allt skulle det vara en positiv signal inför nästa års klimatmöte i Glasgow.

Positivt exempel

Årets klimattoppmöte – COP25 – handlar mycket om detaljer och regler för att genomföra Parisavtalet. Där spelar det inte så stor roll om EU lovar klimatneutralitet eller inte.

Däremot kan det ha en positiv påverkan på regeringar som just nu jobbar med de nationella klimatplaner som ska läggas fram nästa år. Om koldioxidutsläppen ska minska och klimatmålen uppfyllas måste ambitionsnivån höjas, manar forskarna. Då kan det vara viktigt om en av världens största ekonomier går före och lovar att inte ha några nettoutsläpp 2050.

Men EU-ledarna har misslyckats med att enas om skärpt 2050-mål tidigare. I somras blockerade Polen, Ungern, Tjeckien och Estland beslutet.

Polskt motstånd

Inför veckans toppmöte återstår motstånd från Polen, Tjeckien och Ungern. Polen ses som nyckeln för att nå enighet. Landet är starkt beroende av kolkraft, både som energikälla och för arbetstillfällen, och vill ha ekonomiskt stöd för att ställa om. Frågan är om EU-ledarna kan och vill ge politiska försäkringar om pengar redan nu, eftersom förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget är långt ifrån klara.

– Jag är ändå positivt överraskad att det nu går att prata klimatneutralitet till 2050 med länder som Polen, Ungern och Tjeckien. Tidigare har det varit blankt nej. Det har trots allt skett framsteg, säger Jakob Skovgaard.

Krav på mer

Klimatorganisationer och även en del EU-parlamentariker tycker inte att det räcker med ett skärpt 2050-mål. De kräver att EU också ska ha ett ambitiösare utsläppsmål för 2030, som i dag säger att utsläppen ska minska med 40 procent.

EU-kommissionen har aviserat att målet ska ändras till 50–55 procent i oktober, vilket kritikerna tycker är alldeles för sent med tanke på att FN:s nästa klimatmöte i Glasgow börjar i november.

Men klimatförhandlare i Bryssel vill inte försvåra förhandlingarna med att också kasta in dessa skärpningar. Lyckas man att få alla 28 medlemsländerna med sig på klimatneutralitet, har man indirekt höjt de mer kortsiktiga målen, resonerar de.

– Om man enas om klimatneutralitet till 2050 skulle det stärka argumenten för dem som vill skärpa målen för 2030, säger Jakob Skovgaard.