Titta inte bort – här utplånas ett helt folk

Uppdaterad 2017-10-23 | Publicerad 2017-10-22

Det händer nu – medan du läser den här texten.

Burmas rohingyer mördas, våldtas och fördrivs i en takt och med en grymhet som världen inte har sett på länge.

– Vi hör horribla historier om mord och våldtäkter, säger Kenneth Roth på Human Rights Watch.

En satellitbild från Human Rights Wath uppges visa brända Rohingya-byar

1. DE BRÄNDA BYARNA

Man kan betrakta katastrofen som har drabbat Burmas rohingyer från luften. Se flygfoto efter flygfoto som bekräftar samma sak.

Det är brända och fullständigt utplånade rohingya-byar, sida vid sida med helt intakta byar med etniska burmeser, enligt en rapport från organisationen Human Rights Watch.

– Satellitbilderna visar skalan av bränderna, säger organisationens högste chef Kenneth Roth till Aftonbladet.

Enligt organisationen har 288 byar helt eller delvis bränts ner av den burmesiska militärer och dess allierade sedan konflikten började den 25 augusti.

Och att det är just skalan – och takten – på bränderna som är mest chockerande:

– En halv miljon har fördrivits på bara några veckor. I Jugoslavien tog det många år, säger Kenneth Roth.

Byar bränns fortfarande.

– Det står 15 000 rohingyer vid gränsen till Bangladesh och väntar på att få komma över. Det här är inte slut.

2. MORD OCH VÅLDTÄKTER SOM VAPEN

Vid sidan av att bränna ner byarna används tre andra fasansfulla vapen för att fördriva rohingyerna.

Mord, massvåldtäkter och svält.

Vittnesmålen är så vidriga att de nästan inte går att ta till sig.

– De kastade min bebis in i elden, sa flyktingen Rajuma till New York Times i förra veckan.

Hennes historia är bara en av oräkneliga. Flyktingar berättar om soldater som har huggit huvudet av pojkar och utsatt flickor för gruppvåldtäkter.

Män har fösts ihop för massavrättningar.

Exakt hur många som dödats sedan augusti är det inget som vet. Det talas om hundratals. Eller flera tusen.

– Det som är mest tydligt bland vittnesmålen är den totala hänsynslösheten från den burmesiska arméns sida. Vi hör horribla historier om mord och våldtäkter, säger Kenneth Roth.

Rohingyerna är ett folk utan ett land. En muslimsk minoritet i det buddhistiska Burma, som ibland beskrivits som världens mest förtryckta folkgrupp.

Mycket talar för att de burmesiska ledarna utnyttjade attackerna från rohingya-milisen i slutet av augusti som ett svepskäl till att inleda sitt extrema våld.

– Jag tror det handlar om att regeringen tog tillfället i akt efter rebellernas attacker. Det var en möjlighet som de valde att utnyttja, säger Kenneth Roth.

En ny Amnesty-rapport beskriver våldet i Burma som brott mot mänskligheten.

3. FLYKTEN

Rohingyernas flykt från Burma påminner om syriernas över Medelhavet. Vuxna och barn klamrar ihop sig i bräckliga båtar, ägda av människosmugglare.

Och precis som längs Medelhavets kuster flyter kroppar nu upp på Bangladesh stränder.

Flyktinglägren har vuxit rekordsnabbt.

Svenska Jaana Rokka, 54, lämnade Stockholm för att arbeta med logistik för Läkare utan gränser i Bangladesh i somras. Händelserna i slutet av augusti på andra sidan gränsen ändrade hennes arbete dramatiskt.

– Vi hörde hur människor inne i Burma började röra sig och såg snart ett mycket stort inflöde av flyktingar, säger hon på telefon från Bangladesh.

4. DEN ANDRA KATASTROFEN

Vivian Tan är informationsansvarig för FN:s flyktingorgan UNHCR och befinner sig på plats i Bangladesh intill Burmas gräns.

I en mejlintervju med Aftonbladet beskriver hon kaoset:

– Flyktingarna som kommer har ingenting. De behöver allt. Den största oron handlar om trängseln, bristen på rent vatten och toaletter, som riskerar att leda till utbrott av epidemier.

Parallellt med arbetet att ta hand om de flyktingar som hittills kommit måste man bereda väg för de nya:

– Ingen regering eller organisation klarar av detta på egen hand. Det internationella samfundet måste stödja Bangladesh att skydda och hjälpa flyktingarna, säger Vivian Tan.

FN har begärt motsvarande fyra miljarder svenska kronor av sina medlemsländer för att kunna möta de mest akuta behoven.

5. KAMPEN MOT KLOCKAN

Läkare utan gränsers huvudklinik ligger strax utanför den största bosättningen, en enorm tältstad som sprider sig över kullarna.

Logistikern Jaana Rokkas arbete är på pappret detsamma som före katastrofen, att se till så att kliniken fungerar och att läkarna och sjuksköterskorna kan göra sitt jobb.

Samtidigt har antalet patienter femdubblats – vilket medför nya utmaningar.

– Vi försöker arbeta preventivt så att patienterna inte behöver komma till kliniken. Få fram latriner och rent vatten så att vi slipper vattenburna sjukdomar, som kolera. Och bidra med strategiskt och logistisk stöd i vaccinationskampanjer. Mitt jobb handlar mycket om att hitta alla varor vi behöver och se till att de kommer på plats i rätt tid.

Människorna Jaana Rokka möter i lägren har förlorat nästan allt. Ändå slås hon av deras styrka.

– Det är starka människor som försöker göra det bästa av situationen, trots det de har varit med om. De hjälper mig att hitta min egen kraft, säger hon.

6. VÄRLDEN SVARAR

Burma har förhindrat FN att tillhandahålla hjälp inne i landet. Något som påminner om den dåvarande militärjuntans svar efter cyklonen Nargis 2008.

Landets ledare blir nu allt mer isolerade, som en följd av hur rohingyerna behandlas. EU har uppgett att det kan bli aktuellt med sanktioner mot landet.

– Det är extremt viktigt att sätta press på den burmesiska regeringen. Riktade sanktioner hjälper, det vet vi. Det var det som fick militären att släppa Aung San Suu Kyi och utlysa val, säger Kenneth Roth.

7. DEN FALLNA HJÄLTEN

72-åriga Aung San Suu Kyi är krisens nyckelperson. Frihetsikonen satt i husarrest i Burma i femton år, innan hon släpptes 2010.

Nu har hon fått massiv kritik för att inte ha satt stopp för våldet – eller åtminstone tydligt kritiserat det.

Kenneth Roth är övertygad om att det som pågår sker med det högsta ledarskapets godkännande. Aung San Suu Kyi, som i dag är Burmas civila ledare, har sannolikt inte fattat besluten, men hon har valt att inte använda det enorma inflytande hon har.

– Kanske handlar det om att hon inte vill ödsla sitt politiska kapital på rohingyerna, som är avskydda i Burma. I stället har hon sålt ut en halv miljon människor. Hon har varit en otrolig besvikelse, säger han.

ANNONS