Fem punkter om korankrisen mellan Sverige och Mellanöstern
Uppdaterad 2023-07-27 | Publicerad 2023-07-20
Spänningarna eskalerar mellan Sverige och länder i Mellanöstern.
Bränning och skändning av koraner har utlöst massiva protester.
Detta har hänt under korankrisen.
- I januari bränner högerextreme Rasmus Paludan en koran i Stockholm under en tillståndsgiven sammankomst utanför Turkiets ambassad. Händelsen väcker ilskna reaktioner i flera muslimska länder.
- I början av sommaren underkänner kammarrätten i Stockholm polisens beslut att neka flera koranbränningar. Polisen godkänner allmänna sammankomster där personer velat bränna eller skända koranen och andra heliga skrifter.
- På Medborgarplatsen i Stockholm bränns en koran utanför moskén under en demonstration. Några dagar senare kräver 57 muslimska stater att koranen ska skyddas enligt internationell lag, i ett gemensamt uttalande.
- Flera länder i Mellanöstern reagerar återigen starkt efter att ett nytt tillstånd att bränna koranen beviljats utanför Iraks ambassad i Stockholm. Under natten till det planerade datumet för bränningen, 20 juli, stormas svenska ambassaden i Bagdad. Hundratals demonstranter tänder eld på byggnaden. Svenska UD kallar hem sin personal och verksamhet. Dagen efter hålls den beviljade sammankomsten som planerat.
- Irans högste ledare Ayatolla Khamenei anklagar Sverige för att ”rusta för krig mot den muslimska världen” och 24 juli meddelar Huthi-rörelsen som kontrollerar stora delar av Jemen att man tänker stoppa import av alla svenska varor. Rörelsen uppmanar fler länder att göra detsamma. Den 27 juli meddelar regeringen att 15 myndigheter får i uppdrag att stärka skyddet mot terrorism.
