Man dog av kvävning – vakter hävdar nödvärn

Ordningsvakternas ingripande mot en våldsam man i tunnelbanan ledde till att mannen kvävdes till döds. Nödvärn, hävdar vakterna – ett brott som bör leda till fängelse, anser åklagare Lucas Eriksson.

– Gärningen var grov, oaktsam och innebar ett medvetet risktagande, säger han.

Den var fullt på åhörarbänk när rättegången mot två ordningsvakter avhandlades i Stockholms tingsrätt på tisdagen.

Vakterna, en 24-årig kvinna och en 31-årig man, står åtalade för grovt vållande till annans död efter en händelse i tunnelbanan den 31 juli 2022. En berusad och narkotikapåverkad man gick till fysiskt angrepp mot flera personer, ordningsvakterna ingrep för att stoppa honom.

Den manliga vakten fick efter tumult ned mannen på marken och kopplade ett grepp runt mannens hals. Den kvinnliga vakten satte sig på mannens ryggslut och tryckte ned hans huvud. På en film från händelsen syns hur mannen inledningsvis rör på benen, för att därefter ligga helt stilla.

Filmen visar hur vakterna ett par minuter senare släpper mannen, förser honom med handfängsel och lägger honom i framstupa sidoläge. Förstärkning rusar till, men hjärt- och lungräddning dröjer flera minuter. Mannen dör.

Tillsammans och i samförstånd

Enligt kammaråklagare Lucas Eriksson har de två ordningsvakterna agerat på ett sätt som lett till att mannen avlidit, trots att de varit medvetna om riskerna.

– Tar man ett stryptag och håller kvar det så menar jag på att det risktagandet, ett medvetet och allvarligt sådant, måste få en allvarlig konsekvens, säger Lucas Eriksson, som yrkar på ett års fängelse för båda två.

Han pekar på obduktionsrapporten, där dödsorsaken identifieras som ”kvävning genom en kombination av struptag i bukläge med tryck mot ryggen”, och hänvisar till utbildningen för ordningsvakter. Där lärs det ut att strypgrepp är förbjudet och att långvarigt tryck mot bålen är förknippat med risk.

Enligt Meho Medic, ansvarig för polisens ordningsvaktsutbildning och kallad som vittne, är det inte alltid möjligt att agera helt i enlighet med det som lärs ut.

– Situationerna kan vara komplicerade, men så snart det är möjligt att växla till grepp och tryck på armar, ben, höfter, axlar som inte är torso eller nacke så ska man göra det, säger han, och tillägger att bedömningen vid en nödvärnssituation där det är risk för det egna livet kan se annorlunda ut.

Hävdar nödvärn

Försvaret, som yrkar på friande domar, hävdar att ordningsvakterna har agerat i just nödvärn. Både 24-åringen och 31-åringen säger sig ha varit rädda för mannen, som angrep även dem.

– Han var så fruktansvärt stark och aggressiv att jag tänkte att, han får inte resa sig upp igen, för då är det kört, säger 24-åringen i rätten.

– Ingripandet sker på en tunnelbanestation där risken för allvarliga olyckor med ett sådant våldsamt agerande är uppenbart, säger advokat Henrik Hoffman som företräder 31-åringen.

– Det här är solklart en fråga om nödvärn – min klient ska frikännas.

Advokat Peter Nilsson, som företräder 24-åringen, betonar att hans klient haft en ”mindre framträdande roll” i händelseförloppet.

– Åtalet baseras på påståendet att min klient skulle ha varit delaktig i strypningen och att hon agerade i samförstånd med sin kollega. Men hon är inte den person som utför själva strypgreppet.

Åklagare Lucas Eriksson delar uppfattningen att det initialt handlade om en nödvärnssituation. Den upphörde dock när vakterna, enligt honom, fick kontroll på mannen och trots det höll kvar sina grepp.