Värmeböljorna blir längre – slår hårdare

Värmeböljor rör sig långsammare till följd av klimatförändringarna. Det gör att människor utsätts för extrema temperaturer under längre tid, enligt en studie.

Skogar brann, turister svimmade och människor uppmanades att om möjligt stanna inomhus. När värmeböljan till slut lättade – efter 15 obarmhärtiga dagar i juli förra året – var det den längsta som hittills har registrerats i Greklands historia.

– Det är så varmt att det knappt går att röra sig, sade Panagiotis Vahaviolos i en intervju när termometern nådde 44 grader i staden Mystras på fastlandet.

Tidigare forskning har visat att klimatförändringarna gör att värmeböljorna blir längre, vanligare och mer intensiva. Men nu har en grupp forskare försökt att ta ett större grepp och även tittat på hur värmeböljorna rör sig med luftströmmarna.

Saktar ned

De har analyserat värmeböljor som uppstått runt om i världen under fyra årtionden och mätt deras rörelser över tid för att kunna avgöra hur snabbt den varma luften har rört sig. Slutsatsen är att under varje decennium mellan 1979 och 2020 bromsades hastigheten med vilken värmeböljorna färdades i snitt med runt 8 kilometer om dagen. De inträffar också oftare, enligt studien som publicerats i Science Advances.

Eurasien drabbas särskilt hårt när det gäller längden på värmeböljor medan de saktar ner allra mest i Afrika.

Ju längre värmeböljorna dröjer kvar, desto längre utsätts människor för livsfarliga temperaturer. Dessutom får den extrema hettan ekonomiska konsekvenser när arbete stannar av på grund av tuffa förhållanden och skördar krymper till följd av torka.

– Det får väldigt stor påverkan på folkhälsan, säger Wei Zhang, klimatforskare vid Utah State University och en av författarna bakom studien, till The New York Times.

Utsläpp är boven

Förändringarna i hur värmeböljorna beter sig har blivit särskilt märkbara sedan slutet av 1990-talet, enligt Wei Zhang som framförallt kopplar ihop utvecklingen med människans påverkan på klimatet, men till viss del även till naturliga variationer.

Studien visar också att en värmebölja i snitt höll i sig i åtta dagar mellan 1979 och 1983 men att varaktigheten hade ökat till tolv dagar vid mätperiodens slut.

Med tanke på att planeten fortsätter att värmas upp kan de bli ännu längre i framtiden. Runt omkring år 2060 kan en värmebölja i snitt hålla i sig i 16 dagar, enligt Wei Zhang.