Massgripanden av kurder: ”Erdogan vill skrämmas”
Uppdaterad 2017-02-17 | Publicerad 2017-02-16
Förra veckan greps hundratals misstänkta IS-terrorister i Turkiet.
Nu har turen kommit till kurderna.
– Erdogan försöker skrämma människor och måla upp en negativ bild av progressiva krafter, säger Evin Incir på Olof Palmes Internationella Center.
I veckan har över 800 personer gripits i Turkiet, bland annat i Istanbul och Izmir, men också på andra håll i landet. För ett par dagar sedan greps 54 personer i staden Gaziantep. Enligt provinsguvernören tillhör de gripna prokurdiska oppositionspartiet HDP.
Totalt sitter runt 5 000 HDP-medlemmar frihetsberövade, bland dem parlamentsledamöter. De är misstänkta för samröre med militanta kurder, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Anatolia.
- Vill du ha utrikesnyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Utrikes på Facebook!
Evin Incir berättar för Aftonbladet att omfånget av de två senaste dagarnas arresteringar har troligen att göra med den kommande folkomröstningen, i mitten på april, om att stärka presidentens makt. Erdogans politik syftar till att begränsa alla som kritiserar honom och hans regim, menar hon.
– Erdogan vill stärka sin ställning genom att försöka skrämma människor till tystnad och försvaga progressiva krafter, så som HDP-politiker och sympatisörer, säger hon.
HDP-sympatisören och tidigare politikern Orhan Demirbag, 55, är bosatt i Sverige sedan 1993. Han har följt kurdfrågan i Turkiet i många år. Orhan berättar hur den turkiska staten gripit hans vänner och bekanta i samband med massarresteringarna, som pågått sedan 2016.
– HDP har absolut inget med terrorism att göra. Det är solklart att den turkiska staten kopplar alla kritiker till terrorism, säger Orhan Demirbag till Aftonbladet.
Misslyckade kuppförsöket
År 2012 inleddes en fredsprocess mellan Turkiet och PKK. Vapenvilan hölls till juli 2015, när tjugo stridsflygplan anföll sju mål i området där vänstergerillan PKK har fästen. PKK:s militära ledningsbas ska ha träffats. Sedan dess har tusentals dödats i konflikten mellan PKK och den turkiska staten. Erdogan har anklagat HDP för samröre med PKK, enligt Al Jazeera.
PKK har samtidigt spelat en central roll i kampen mot IS i Syrien och Irak. Nato har därför uttryckt sig skepsis mot bombningarna riktade mot PKK.
I valet 2015 passerade HDP spärren på 10 procent, blev landets fjärde största parti och tog hela 80 utav 550 mandat totalt i parlamentet.
Den 15 juli förra året genomgick Turkiet ett militärkuppförsök. 130 000 medborgare har gripits eller sparkats från statliga tjänster under det senaste halvåret, enligt New York Times.
President Erdoğan har anklagats för att använda det misslyckade kuppförsöket som förevändning för att fängsla oppositionella, kritiker, akademiker, journalister och oppositionspolitiker.
Just nu sitter minst 152 journalister i turkiska fängelser, enligt pressfrihetsorganisationer. Flera hundra har avskedats och redaktioner stängts ner.
Förbereder oppositionen
Just nu förbereder oppositionen sig för att ett intensivt kampanjarbete för att få folk att gå till valurnorna och rösta emot den konstitutionella ändringen som Erdogan vill göra. Motståndet grundar sig bland annat i rädslan för att Erdogan försöker föra över makt till sig själv.
Kanske kan ett nej till utökad makt för presidenten innebära en svagare Erdogan och AKP, som dessutom tvingas öppna upp för dialog med oppositionen. Det man kan vara mer säker på dock är att ett presidentstyre högst troligt inte kommer gynna en demokratisk utveckling i Turkiet, menar Evin Incir.
– Erdogan vill stärka sin ställning genom att försöka skrämma människor till tystnad och försvaga progressiva krafter, så som HDP-politiker och sympatisörer, säger Evin Incir.