Prisad förening för invandrarkvinnor kan gå i graven

Publicerad 2019-12-19

Stödet från Arbetsförmedlingen är borta.

Nu ser projektet för nyanlända kvinnor ut att gå i graven.

– Vi kan inte längre hjälpa de här kvinnorna som ingen bryr sig särskilt mycket om, säger Iva Parzikova Ryggeståhl, ordförande i IKF Malmö.

Internationella kvinnoföreningen (IKF) i Malmö har funnits sedan 1970 och genom åren fyllt en viktig roll i sitt arbete med invandrarkvinnor. Förra året prisades de också som årets ideella förening i Malmö.

Ett av de stora projekten under de senaste åren har varit föreningens verksamhet för kvinnor på marginalen. Nyanlända kvinnor med bristfälliga svenskkunskaper har då anvisats till föreningen av Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.

Projektet har inneburit att kvinnorna mötts i cirklar och fått lära sig om det svenska samhället och de värderingar som gäller i landet.

 Nu ser det dock ut att ha fått ett slut.

 

Tre bakomliggande skäl

Arbetsförmedlingen har nämligen valt att avsluta sitt avtal med föreningen.

– Det som händer är att vi kan driva föreningen vidare, vi kan söka projekt och vi kan driva projekt - men vi kan inte längre hjälpa de här kvinnorna som ingen bryr sig särskilt mycket om, säger Iva Parzikova Ryggeståhl, ordförande i IKF Malmö.

 Myndigheten menar att det avslutade samarbetet och indragna stödet är baserat på tre skäl.

”1. Vi har andra projekt för målgruppen som möter målgruppens behov
2. Vi fokuserar starkare på de projekt som är tydligt jobbinriktade. Projekt Lilhith vid IKF var mer förberedande socialt.
3. Vi minskar kraftigt på externa projekt eftersom fristående externa aktörer ska överta ”rustning och matchning”, skriver Lena Lithner Soutkari, pressekreterare vid Arbetsförmedlingen i ett mejl.

 

Medlem vill demonstrera

Enligt föreningen är det dock av vikt att mammorna integreras i såna här projekt, för att kunna uppfostra sina söner och döttrar i sitt nya hemland. Utan det finansiella stödet från Arbetsförmedlingen har de dock inte möjlighet att täcka kostnaderna.

Ett brev gällande en ansökan om ekonomiskt stöd har därför gjorts till kommunstyrelsen - där kvinnor i föreningen också valt att lämna in handskrivna brev och en namnlista.

 – Det är inte vi som frågat de utan de blev rädda när vi sa att vi kanske var tvungna att stänga verksamheten för att vi inte har råd. Då började de komma med brev som var skrivna på arabiska och som deras barn översatt. En kvinna sa också att hon vill demonstrera utanför stadshuset och sa: ”Om jag inte har möjlighet att komma hit kvävs jag”, säger Iva Parzikova Ryggeståhl.

 

Enligt Anders Malmström, pressansvarig vid kommunalrådsavdelningen, har en formell ansökan om samarbete eller stöd dock inte kommit in och kunnat behandlas.

Iva Parzikova Ryggeståhl.

 

”Svårt att hitta samverkansytor”

I en mejlkonversation mellan Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ordförande i kommunstyrelsen, och företrädare för IKF har politikern uttryckt beundran för arbetet föreningen gör.

 Hon valde dock att inte kommentera det aktuella projektet specifikt.

”En mer generell observation är dock att det idag finns flera föreningar i Malmö som, likt IKF, når brett med sin verksamhet och därför ibland faller mellan fackförvaltningarnas uppdrag. Det gör det ibland svårt att hitta samverkansytor. Denna fråga vet jag att det jobbas aktivt med i den samverkansgrupp som finns mellan bidragsgivande förvaltningar”, skrev Stjernfeldt Jammeh då och lyfte även fram att arbetsmarknads- och socialförvaltningen i möten med organisationer likt IKF kommer föra en dialog om samarbeten.

Även om kommande års budget klubbats anser föreningen anser att pengar för verksamheter likt deras egen borde vara åsidosatta.

 

”Konkurrera om pengar som inte finns”

– Det är vi väl medvetna om men arbetsmarknadsnämnden borde ha pengar för såna här projekt. Det borde finnas någon möjlighet, säger Parzikova Ryggeståhl och lägger kort därpå till:

– Vi är väl medvetna om att det handlar om att konkurrera om pengar som inte finns eller som det är ont om.

Även om kommunen skulle säga nej till ekonomiskt stöd går kampen för att driva projektet vidare. Ansökningar har gjorts hos statliga myndigheter för att finanseria en heltidsanställd koordinator och kunna betala lokalkostnaderna.

– Jag har räknat på att vi skulle behöva cirka 600 000 kronor per år, säger Parzikova Ryggeståhl.

 

Det senaste halvåret har IKF-cirklarna haft 285 besökare i veckan.