Vanligaste straffet för rattfull som dödat: Två års fängelse

Överlevaren Robert: ”Skiljer sig ju inte mycket från mord”

avHelena Trus, Johanna Rapp

De knarkar, dricker och sätter sig bakom ratten – sedan dödar de andra människor med sina bilar.

Aftonbladets granskning visar att bara en femtedel häktas efter brottet.

Resten får vara på fri fot och närmare en tredjedel av personerna begår nya brott i väntan på fängelse.

Den 20 juli 2014 stoppas en då 27-årig man efter att i hög fart ha kört runt på flera grusvägar i en västsvensk kommun. Han kör sedan in på en gård och vidare in i en hästhage.

När en traktor försöker stoppa honom kör han rakt in i traktorns skopa. När polisen till slut får tag på honom visar det sig att han är påverkad av amfetamin och bär kniv.

Tre dagar senare sätter han sig i bilen igen. Återigen påverkad av amfetamin men även narkotikaklassat lugnande medel. Senare ska mannen berätta att han anser sig ha kört lugnt och inte känt sig berusad. På länsvägen kör han om flera bilar i hög hastighet och är nära att krocka. Till slut kraschar han med bilen i ett dike. Medpassageraren dör.

1 av 4 | Foto: POLISEN
Gärningsmannen som körde ihjäl sin medpassagerare 23 juli 2017 i Orust kommun.

Mannen häktas inte efter dödskörningen. Det kommer att dröja åtta månader innan han får sin dom och under den tiden begår han flera nya brott, bland annat kör han rattfull igen mindre än tre månader efter dödsolyckan.

Och mannen är bara en av flera rattfyllerister som begår nya brott i väntan på dom.

Unika siffror: Majoriteten häktas inte

Aftonbladet har gått igenom över 800 tingsrättsdomar som rör vållande till annans död mellan 2012 fram till i dag . Därefter valde vi ut de domar där en gärningsperson gjort sig skyldig till vållande till annans död och rattfylleri vid samma tillfälle. Granskningen av de 68 domar som vi hittade visar att:

  • I snitt döms gärningsmännen till två års fängelse.

  • I en fjärdedel av fallen där gärningsmannen inte häktats tar det över två år från gärningen tills dess att personen får börja avtjäna sitt straff.

  • Bara en femtedel häktas efter dödskörningen och får stanna i häktet fram tills domen avkunnas.

  • Av de som inte frihetsberövas begår nästan en tredjedel nya brott i väntan på att få avtjäna sitt straff.

1 av 2 | Foto: POLISEN
Från olycksplatsen i Skrika, Mönsterås sommaren 2017 då en rattfull man körde ihjäl två personer, en tredje Robert Bratt skadades.

Morgan Johansson: ”För svag lagstiftning”

I juni 2017 dödades två människor och en skadades av en drogpåverkad man i Skrika, Mönsterås. Gärningsmannen hade kört rattfull vid tre tillfällen bara månader tidigare.

Dödskörningen blev en politisk väckarklocka. Förra året tillsatte justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) en utredning som blir klar i höst. Den handlar bland annat om att se över straffskalorna för olovlig körning och rattfylleri.

– Vi har bett utredaren att titta på att skärpa straffen för den här typen av brott med fokus på återfallsperspektivet och på att ha ett samlat brott med en högre och rejäl straffskala, säger Morgan Johansson och tillägger:

– Vi har alldeles för lite verktyg att ingripa mot de här individerna. Det är ett fåtal individer men som ställer till otroligt stora problem och gör stor skada.

I dag går det inte att häkta en person för enbart rattfylleri eftersom straffet är för lågt. Men utredningen ser nu över möjligheten att kunna häkta återfallande rattfyllerister.

– Det behövs bättre möjligheter till frihetsberövande och häktning, säger Johansson.

Men kommer det verkligen att tillämpas? Vår granskning visar ju att inte ens majoriteten av de som varit rattfulla och kört ihjäl någon häktas?

När du skjuter upp straffen när det gäller trafikbrottet då ingriper du tidigare mot de här gärningsmännen och det är det jag vill åt. Vi måste se till att ta hand om de här personerna och se till att bura in dem i tid innan de begår de här allvarliga brotten.

Varför har inte det här skett tidigare?

– Det kan man sannerligen fråga sig. När man ser den samlade bilden och hur svag lagstiftningen har varit är det angeläget att vi nu tar tag i den här frågan, säger Morgan Johansson.

Överlevaren: ”Skiljer sig inte mycket från mord”

Den som överlevde den uppmärksammade olyckan i Skrika år 2017 var Robert Bratt, 34, son och sambo till de omkomna. Händelsen gav honom en bruten nacke, lårbensfraktur, brutna revben och krosskador.

Familjen skulle åka och hämta en lekstuga. Strax före avfärd bestämde Robert och hans sambo sedan 14 år att de skulle lämna sin då 1,5-årige son hemma hos farmor.

– Jag var millimeter från att dö, och hade vår son följt med hade han inte överlevt med tanke på hur bilen såg ut, säger Robert Bratt.

Den narkotikapåverkade föraren dömdes till fängelse i 4 år och 6 månader, vilket är det längsta fängelsestraffet bland de 68 fallen som Aftonbladet har granskat.

– Egentligen skiljer sig ju inte brottet så mycket från mord när man väljer att köra bil påverkad. Det är för mycket daltande, man måste kunna tvinga folk till vård. Politikerna borde ta tag i det här, jag har tappat tron på samhället, säger Robert Bratt. 

1 av 2 | Foto: AFTONBLADET
Aftonbladets reportrar Johanna Rapp och Helena Trus träffar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson under granskningen av rattfylleristerna.

Straffet: Två års fängelse

Av de som inte häktas tar det i en fjärdedel av de granskade fallen över två år innan de får avtjäna sitt straff. Enligt justitieminister Morgan Johansson är det viktigt att Kriminalvården får mer resurser.

– Vi måste fortsätta att bygga ut den så att det finns plats för att ta hand om de som häktas, det är en av de stora utmaningarna under den här mandatperioden.

I dag är maxstraffet för grovt vållande till annans död sex års fängelse. Men Aftonbladets kartläggning visar att straffet i snitt – för att påverkad köra ihjäl en annan människa – blir två års fängelse.

Efter att Morgan Johansson fått ta del av Aftonbladets granskning av rattfylleristerna som dödar öppnar ministern upp för att även se över straffet för vållande till annans död.

Vi får följa upp det när vi får en strängare lagstiftning kring trafikbrott på plats och se om det är något ytterligare man behöver göra. Jag utesluter inte att vi behöver se över vållande till annans död, säger han.

LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN

De fortsätter köra rattfulla – efter att ha dödat
GRAFIK: Här kördes de ihjäl av rattfyllerister
Här är männen som dödar på fyllan
Erik, 13, dödades på väg till bandyträningen
Inge: ”Jag hittade pappa död i diket”
OFFREN: DE DÖDADES AV RATTFYLLERISTER

ARTIKELN HANDLAR OM