Drabbade kräver nationell åtgärd mot erosion

Erosion och översvämningar – hotet med stigande havsnivåer blir allt mer påtagligt. Nu arbetar drabbade kustkommuner och län intensivt med gemensamma förslag och lösningar.

Men kritiker anser att arbetet går trögt.

– Det tar alldeles för lång tid.

Ingrid Blom, fastighetsägare i den kanten naggade badorten Löderup utanför Ystad, anser att läget är akut. Hon minns hur havet bokstavligen åt upp hennes tomt en blåsig dag i början av 1990-talet.

– För vår del gick sex meter åt på en eftermiddag.

"Behöver stöd från nationell nivå"

I Löderup har erosionen pågått i flera decennier. Lösningen för en del fastighetsägare på orten blev att snabbt försöka klä kustkanter med sten för att hindra havets framfart.

Men frågan är om man egentligen fick göra så? Ingrid Blom och skakar på huvudet.

– Fick och fick... det var man tvungen till för att få behålla sin fastighet.

Se över lagstiftning

Många drabbas när havet stiger. Medan nivåerna bromsas av att landhöjningen efter senaste istiden fortfarande pågår i norra Sverige, så riskerar däremot den förväntade höjningen av havsnivån att få stora konsekvenser i syd.

Diskussionen om erosion och översvämningsrisk har pågått i flera år, och för andra gången har det nu hållits stormöte inom "Regional kustsamverkan i Skåne och Halland". Kustkommuner försöker tillsammans med länsstyrelser och andra statliga myndigheter, som Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbeta fram lösningar.

–  Bland annat att det är viktigt att se över lagstiftning och finansieringsmodeller. Här behöver vi stöd från nationell nivå för att kunna jobba vidare regionalt, säger Hallands landshövding Lena Sommestad.

Reträtt i områden?

Ett av mötets mer konkreta förslag handlar om klimatanpassningszoner.

– Alltså zoner där vi i planeringssammanhang behöver tänka lite extra innan vi planerar in nya bostäder, säger Ola Melin, länsöverdirektör på länsstyrelsen i Skåne.

Det innebär kanske att en del får glömma drömmen om kustnära boende på vissa håll i Skåne. Översvämningsrisken är helt enkelt för stor.

–  Så vi får betrakta dem som reträttområden, områden där vi kanske inte ska etablera nya bostäder.

TT: Är det något som kustkommunerna i Halland hade tyckt vara en bra idé?

– Det får vi förankra. Men vad alla tycker är viktigt är att vi kan hantera den befintliga bebyggelsen som drabbas. Vad kan enskilda fastighetsägare göra? säger Lena Sommestad och fortsätter:

– Också här behövs det lite tydligare lagligt stöd för vad man kan göra.

En ständig fråga är vem som egentligen ska ta ansvar för erosionen – och vem som ska betala för kostnader som uppstår?

Från Löderups håll efterlyser man svar nu, enligt Ingrid Blom som numera även är sekreterare i Löderups samfällighet som omfattar drygt 300 fastigheter.

– Vi vill att det blir en nationell åtgärd. Det kan inte vara så att privata fastighetsägare ska skydda Sveriges kust.