Nya steg i kampen mot gängen

avTT

1 av 2 | Foto: Heiko Junge/TT
I Norge förbjöds oregistrerade kontantkort redan 2005. Arkivbild.

Kriminella ska få det svårare att gömma sig bakom anonyma kontantkort i mobilen.

Regeringen tar nu fram ett lagförslag med krav på att kortköpare identifierar sig.

I dag är det vanligt att kriminella använder sig av anonyma kontantkort i mobilen. Anledningen är att polisen inte ska kunna knyta numret till en misstänkt eller avlyssna samtal.

– Det här är ett reellt problem som både polisen och säkerhetspolisen (Säpo) har påtalat, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Till exempel har Säpo sett att oregistrerade svenska kontantkort används i stor omfattning av våldsbejakande extremister i Syrien och Irak.

I många andra europeiska länder finns redan krav på identifiering och registrering vid köp av kontantkort. Regeringen tillsätter nu en utredning som till juni 2020 ska föreslå en lag om krav på alla att registrera sig vid köp av kontantkort. Registreringsuppgifterna kommer teleoperatörerna behöva ge ut till polisen i brottsbekämpande syften.

– När polisen och Säpo säger att detta eskalerat till ett problem, då kanske vi vanliga människor får stryka lite på vår bekvämlighet, säger Damberg.

"För och emot"

Mikko Viitala, presschef på mobiloperatören Telenor, säger att det inte är förvånande att detta nu ska utredas även i Sverige.

– Vi kan konstatera att det här är något som varit uppe tidigare, med argument både för och emot. Men det är inget vi tar ställning till i det här skedet, utan vi kommer att bistå den här utredningen på alla sätt vi kan, säger Mikko Viitala.

Inte heller Telia vill i nuläget ta ställning till utredningen.

– Vi följer utvecklingen och kommer att titta närmare på förslaget när det läggs fram, säger Roija Rafii, pressansvarig på Telia.

Polisen har även framfört andra önskemål för att komma åt gängkriminaliteten, som den inte fått gehör för ännu.

I en skrivelse till justitiedepartementet i november förra året efterlyses möjlighet att i större utsträckning genomföra husrannsakan i kända kriminella miljöer utan skälig misstanke om ett konkret brott.

Polisen föreslog också i skrivelsen att man bör utreda förbuds- och visitationszoner, där vissa personer kan förbjudas att vistas och där kroppsvisitation kan utföras utan skälig misstanke om brott.

Går igenom listan

– Vi går igenom hela listan. Vissa frågor kan vi lösa på annorlunda sätt, men att polisen ska få de verktyg som behövs för att komma åt den grova brottsligheten är inte ifrågasatt, säger Damberg.

När det gäller just möjlighet till visitationer så är Dambergs bild att dagens regler fungerar ganska bra.

Polisen ansåg i skrivelsen också att slopad straffrabatt för unga 18-20 vore ett steg "i rätt riktning". Den åtgärden var även ett vallöfte från Socialdemokraterna.

Justitieminister Morgan Johansson (S) uppgav i våras att ett sådant lagförslag ska läggas fram, men att det ska ta hänsyn till den kritik som kommit efter ett utredningsförslag som presenterades förra året. Enligt justitiedepartementet står Johansson fast vid den ambitionen.

I debatten har även kronvittnen förts fram som en möjlighet att komma åt gängen.

Ett kronvittne är en kriminell person som i utbyte mot att vittna mot brottslingar kan få strafflindring.

Kronvittnen ska utredas

En utredning om kronvittnen är på gång. Den ska även ta upp skärpta straff för övergrepp i rättssak, som hot mot vittnen.

– Det ligger i närtid. Det är en prioriterad utredning som behöver komma på plats, säger Damberg.

Det kan dock dröja flera år från det att en utredning tillsätts tills en lag träder i kraft.

TT: Tycker du att polisen har bättre koll på gängen nu än för ett par år sedan?

– Polisen har bättre underrättelsekoll på de kriminella gängen än för några år sedan, säger Damberg.

– När det sker en våldsamhet så är det inte ovanligt att polisen ganska snart har någon gripen.

ARTIKELN HANDLAR OM