Falska sjuksköterskor får legitimation av Socialstyrelsen

Josefin Silverberg

Flera sjuksköterskor från andra länder som jobbar i Sverige har inte den utbildning de påstår sig ha.

Åren de ska ha utbildat sig har de jobbat heltid i Sverige – ändå intygar skolan att de varit på plats på sjuksköterskeutbildningen, avslöjar SVT:s “Uppdrag granskning”.

I veckans avsnitt har Uppdrag granskning följt upp sitt avslöjande för fem år sedan om hur Socialstyrelsen godkänt falska dokument när de utfärdat legitimationer för sjuksköterskor.

Efter avslöjandet skärptes kontrollen och examensbetyg från vårdskolor utomlands började kontrolleras i ett varningssystem.

Trots det finns det fortfarande personer som lyckas undgå myndigheternas kontroller.

En kvinna som i granskningen kallas för ”Saja” dömdes för brott mot patientsäkerhetslagen efter reportaget för fem år sedan då hon avslöjades som falsk sjuksköterska.

Trots det jobbar hon i dag kvar inom yrket och Socialstyrelsen har godkänt hennes examensbevis från ett universitet i Egypten. Hon finns dock inte i skolans register och den första kullen sjuksköterskor examinerades först år 2010, inte 2008 som det står i examensbeviset.

Lagbrott inte tillräckligt för att neka

Zara Warglo, avdelningschef på Socialstyrelsen, säger till UG att ett brott mot patientsäkerhetslagen inte nödvändigtvis räcker för att neka en person legitimation.

– Vi gör en helhetsbedömning, då kan man bland annat titta på vad det har gett för brottspåföljd. Hur allvarligt är brottet utifrån den brottspåföljd man fått? Och då kan man också komma fram till att utifrån de här omständigheterna så ser vi att det helt enkelt inte är tillräckligt för att neka en legitimation.

Hon kan i nuläget inte svara på om UG:s avslöjande om att ”Saja” inte har genomfört den utbildning som hon påstår sig ha, räcker för att återkalla sjuksköterskelegitimationen.

Elever betalar sig till examen

En man som enligt sitt examensbevis utbildat sig i Rumänien medger att han inte deltagit i utbildningen fullt ut, trots att EU:s regler kräver att en sjuksköterskeutbildning ska ske på heltid i tre år och innehålla minst 4 600 timmar undervisning.

Skolan som han examinerats från har blivit av med sitt tillstånd på grund av korruption. I rumänsk media vittnade flera lärare om hur hela systemet byggt på att elever betalar för examen utan att vara närvarande under utbildningen. Tentamenssvaren gavs till eleverna.

En annan man som examinerats från samma skola utan att ha deltagit i utbildningen arbetar som sjuksköterska på Sahlgrenska i Göteborg. Under utbildningstiden var han i Sverige och jobbade bland annat som lastbilschaufför och läste på SFI. Han betalade 3 500 euro per år till skolan.

”Bygger på tillit”

Bluffen är svår att bevisa då skolan intygar att eleverna varit på plats och de har fått sina sjuksköterskelegitimationer, utfärdade av den rumänska motsvarigheten till Socialstyrelsen

UG har bland annat via Skatteverket och CSN kartlagt vad personerna gjort när de påstått att de utbildat sig. Det menar Zara Warglo, avdelningschef på Socialstyrelsen att myndigheten själva inte kan göra.

– Vi har inte den möjligheten enligt det regelverket som finns i dag. Yrkeskvalifikationsdirektivet är ju ett EU-regelverk som bygger på tillit, och vi har inte heller de formella möjligheterna.

Hon menar att problemet är något som Rumänien och EU bör ta tag i.

– Det här någonting för det landet som är i fråga att ta tag i. Vår roll där blir ju då naturligtvis att informera om det här så vi kan få till en bra dialog, utifrån att vi allihopa, inom ramen för EU, behöver samarbeta och hitta lösningar på problem liksom detta, säger Warglo till Uppdrag granskning.