Expert vill se fler kalla fall

helskärm

Billdalsvåldtäkten ledde till åtal efter 24 år. Enligt Anders Eriksson på polisens kalla fall-grupp borde fler brott utredas längre än i dag.

– Det finns ett stort antal väldigt allvarliga brott där man inte jobbar på det här sättet, säger han.

Det gick över 23 år mellan den grova våldtäkten på en åttaårig flicka i södra Göteborg 1995 och torsdagens åtal mot en misstänkt 58-årig man. Det är en viktig signal på flera olika plan, enligt Anders Eriksson på polisens kalla fall-grupp i region Väst.

– Det visar till exempel att polisen inte gett upp och att förövare inte ska känna sig säkra, säger han.

Utöver i region Väst har polisen i dag kalla fall-grupper även i region Stockholm och i region Syd. Men det är egentligen bara mord och andra fall av dödligt våld som utreds. Anders Eriksson anser dock att fler allvarliga brott ska behandlas på ett liknande sätt som de olösta morden.

– Att vi hade Billdal hos oss är ett undantagsfall, annars jobbar vi bara med dödligt våld. Men det här är ju minst lika allvarligt, säger han.

– Jag tycker att man i större utsträckning borde hålla fler förundersökningar öppna betydligt längre.

Nya analyser

Inte minst gör ny teknik och ny lagstiftning att gamla fall plötsligt kan bli aktuella igen, påpekar han. Den nu åtalade mannen i Billdalsfallet hittades till exempel tack vare en ny form av sökning – så kallad familjesökning – i polisens dna-register.

Polisen i region väst har hittills begärt familjesökning för ytterligare ett fall, ett mord i en tygbutik i Göteborg 2005. Samtidigt gör NFC (Nationellt forensiskt centrum) just nu också en ny analys av material från mordet på en 16-årig flicka 1994. Flickan hittades död på en kyrkogård i Göteborg, men hittills saknas dna-bevis.

– Tekniken utvecklas ju. Så nu söker NFC om efter spår, bland annat på hennes kläder, med teknik som inte fanns 1994, säger Anders Eriksson.

På Kalla fall-gruppen i region Stockholm bearbetar man just nu svar från familjesökningar om fyra olösta mord och två oidentifierade brottsoffer.

– Men det är ett väldigt omfattande material, så vi håller nu på att bygga ett system för att hantera den här släktforskningen som man måste göra, säger förundersökningsledaren Mats Pettersson.

Ekebymannen inringad

I region Syd har familjesökning använts på två fall, där resultaten inte är bearbetade än. I ett annat fall har dna-spår från Skåne dock redan nu gett goda resultat. Med hjälp av släktforskaren och dna-experten Peter Sjölund kan ett brottsoffer från 2003, den så kallade Ekebymannen, snart vara identifierat via två kommersiella dna-databaser.

– Vi tycker oss nu veta att mannen hade sitt genetiska ursprung i och runt staden Rijeka i Kroatien, säger Bo Lundqvist på kalla fall-gruppen i region Syd.

– Det är ett fantastiskt stort steg, även om vi inte är helt i mål än.