Redan utsatta drabbas hårdast av pandemin

Krigshärdar, flyktingläger och kåkstäder. De människor som redan har minst riskerar att drabbas hårdast av coronapandemin.

– Även om det skulle bli lågkonjunktur i de västeuropeiska länderna så kommer den här krisen ofrånkomligen att slå hårdast mot en kvinna på den afrikanska landsbygden, säger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.

I vanliga fall arbetar Unicefs hälsochef Stefan Swartling Peterson på huvudkontoret i New York. Men sedan USA i pandemins spår portat européer försöker han i stället samordna FN-fondens coronainsatser på distans från Uppsala.

– Det vi i Unicef nu satsar på är smittskyddsinformation till familjer och att stödja lokal sjukvård, säger han.

Unicefs arbetar för att förbättra utsatta barns livsvillkor i över 190 länder. Organisationens målgrupp riskerar att drabbas extra hårt när virusepidemin nu sveper över världen.

– Fattiga människor som bor i slumområden eller flyktingläger är mer utsatta. Bor man tätt så ökar förutsättningarna för spridning. 55 procent av invånarna i Afrika söder om Sahara bor i slumoråden där vatten och sanitet ofta saknas. Det samverkar med ekonomisk utsatthet och blir på många sätt den perfekta stormen för ett snabbt smittoförlopp, säger Swartling Peterson.

Unicef oroas särskilt över omotiverade eller feltajmade skolstängningar.

– Det är en mycket kraftfull åtgärd som man bara bör sätta in när det faktiskt är dags. För utsatta barn är skolan en trygghet och den plats där man får dagens kanske enda mål.

Dessutom riskerar barn från resurssvaga hushåll att komma i kläm när de ekonomiska hjulen slutar att snurra.

– I Sverige pratar vi om extra föräldradagar, men den typen av trygghetssystem finns inte i större delen av världen. På många håll är föräldrarnas arbetslöshet lika med akut hunger. Vi kontantstöttar redan nu, exempelvis i Jemen, direkt in i behövandes mobiler. Motsvarande kan vi behöva göra i flera länder, säger Swartling Peterson.

Afrikagrupperna

Biståndsorganisationerna förbereder sig för att hantera den ytterligare påfrestning pandemin oundvikligen kommer att utgöra.

– Vi har skickat ut en första enkät om riskhanteringen till våra samarbetspartner. Det är svårt att göra en prognos i dagsläget. På kort sikt drabbas alltid de redan sårbara hårdast. I ett lite större perspektiv kommer det här att innebära lågkonjunktur i många länder och därmed påverka det internationella biståndet negativt. Den långsiktiga mobiliseringen för kvinnors rättigheter i ett utvecklingsperspektiv tappar fart under en humanitär kris, säger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.

Det finns en förhoppning om att Afrikas till följd av en ung befolkning – medianåldern ligger runt 20 år – ska besparas de värsta konsekvenserna av en infektion som i första hand är farlig för äldre. Samtidigt finns faktorer som verkar i motsatt riktning.

– I Moçambique är våra partner väldigt oroliga. Landet har en hög hiv-prevalens vilket med stor sannolikhet innebär att fler yngre hamnar i riskgruppen, säger Lindfors.

Röda Korset

I inbördeskrigets Syrien blir pandemin en ytterligare belastning för ett sjukvårdssystem som redan ligger i ruiner.

– De flesta sjukhusen är ju förstörda efter alla år av krig och de som är i drift har svårt att fylla på med medicin och utrustning. Många läkare har dött, andra har flytt. Det är ett minst sagt ansträngt läge och det är klart att coronapandemin kommer att göra det ännu värre, säger Andrei Engstrand-Neacsu, Mellanösternchef på svenska Röda Korset.

Röda Korset förbereder flera hjälpsändningar med skyddsutrustning för sjukvårdspersonal.

– Som en första åtgärd kompletteras nu också varje matdistribution och besök på våra hälsokliniker med information om corona och hur man bäst kan skydda sig. Det är det vi kan göra i dagsläget, säger Engstrand-Neacsu.

– Men det är klart att i flyktingläger där människor bor ovanpå varandra i ohälsosamma miljöer så är risken för spridning enorm.

Hälsoinvesteringar

Det främsta rådet för att minska smittspridning är att tvätta händerna med tvål och vatten. Men globalt saknar var fjärde av alla sjukvårdsinrättningar tillgång till rinnande vatten.

Är då allt nattsvart för världens utsatta människor och regioner? Unicefs hälsochef ser ett möjligt ljus efter mörkret.

– Jag har ju ägnat 20 år av mitt liv åt att fästa uppmärksamhet på att 800 000 barn dör i lunginflammation varje år, det är fortfarande den största dödsorsaken. Jag ser en stor möjlighet för länder med svaga hälsosystem att göra investeringar när Världsbanken, Globala fonden och vaccinalliansen nu ställt stora summor till förfogande, säger Swartling Peterson.

– Winston Churchill lär ha sagt att man aldrig ska låta en god kris gå förlorad. Jag och mitt team jobbar nu på att stötta länderna att söka dessa pengar för att bygga upp hälsosystem som får möjlighet att verka bortom covid-19.