Nya spionchefen bra på att hålla tyst

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2019-07-05

Den nya chefen för militära underrättelsetjänsten har ett av Sveriges hemligaste jobb.

– Man får faktiskt vara rätt bra på att vara tyst, säger Lena Hallin.

Hon började jobbet på den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) i maj. Där har hon högsta ansvaret för kartläggningen av yttre hot mot Sverige.

Analyserna från Must utgör bland annat underlag för Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det handlar till exempel om att kartlägga Rysslands militära upprustning eller terroristorganisationers avsikt och förmåga.

Bra på att tiga

Hur Must samlar in information är topphemligt. Underrättelsetjänsten är inte heller särskilt pratsam när det gäller vad man vet om hotbilder i utlandet.

– Man får faktiskt vara rätt bra på att vara tyst, säger Hallin.

Om Must avslöjar vad man vet om hotbilder kan metoder för informationsinsamling avslöjas, källors säkerhet riskeras, liksom samarbeten med andra länders underrättelsetjänster.

En viktig del av informationen samlas in genom signalspaning, Must har även ett eget förband, Nationella underrättelseenheten, med personal i områden där svensk militär deltar i internationella operationer. Must har även försvarsattachér som är bosatta i 26 länder.

Gillar sin trädgård

TT: Vilken personlighet krävs för att jobba på Must?

– Man ska i alla fall ha förmågan att inte prata om saker man inte ska prata om, säger Hallin.

Mustanställda måste även tänka sig för bland arbetskamrater.

– Det måste man göra för alla jobbar inte med allt. Det är viktigt att man håller det där. Det är något man lär sig att så är det, och det är min uppfattning att det också fungerar väldigt bra.

Lena Hallin har ett särskilt ställe där hon kopplar av.

– Jag har min debriefingzon i form av min trädgård. Jag tycker mycket om att vara i min trädgård, säger hon.

Hemmet ligger i Jämtland, vilket gör det till en utmaning i sig att hålla på med trädgård, påpekar hon.

Ökad komplexitet

Hallin tar över Must i en tid när kravet på att leverera underrättelseanalyser ökar.

– Det gäller att förstå sammanhangen på ett sådant sätt att vi kan leverera bra underlag både till Försvarsmakten och till regeringen, säger Hallin

Det har, enligt henne, blivit svårare och svårare eftersom komplexiteten i uppdraget ökat.

Det finns många olika typer av hot, som terrorism, påverkansoperationer och cyberhot.

– Det kan vara svårt att veta vem som ligger bakom, det behöver inte bara vara statsaktörer, det kan vara andra aktörer också, till exempel terrorister, säger Hallin.

Regeringens försvarsberedning har konstaterat att försvarsunderrättelseförmågan bör stärkas också mot bakgrund av ett försämrat omvärldsläge och ökad aktivitet i närområdet.

"Vi är bra"

Hallin tycker att Sveriges militära underrättelsetjänst står sig väl i jämförelse med andra länders.

– Vi är väldigt bra, säger hon.

Hallin kommer närmast från ett jobb som militär rådgivare på utrikesdepartementet. Hon var försvarsattaché i London 2011–2013. Karriären i Försvarsmakten började i flygvapnet.

Hallin är ingen stor läsare av spionromaner eller följare av spionserier på tv, även om hon gillar franska "Falsk identitet".

– Jag håller på att köpa upp mig nu på lite spionromaner. Jag har inte läst så många ännu.