Virusorden du inte kunde i januari

I slutet av januari rapporterades det första fallet av covid-19 i Sverige. Sedan dess haglar coronauttrycken tätt.

I dag slänger vi oss med ord som vi kanske inte ens visste fanns för bara några veckor sedan. Här är några av dem:

Coronavirus

Det finns många olika virus som tillhör coronavirusfamiljen. Sju av dessa kan smitta människor och göra oss sjuka. Tre av de sju (sars, mers och sars-cov-2) kan orsaka allvarlig sjukdom.

Sars-cov-2 och covid-19

Det nya viruset som just nu sprids i världen heter sars-cov-2. Covid-19 är det officiella namnet på sjukdomen som orsakas av viruset (en förkortning av corona virus disease).

Epidemi och pandemi

Epidemi är ett sjukdomsutbrott som på kort tid drabbar många människor i en population. En epidemisk sjukdom behöver inte vara smittsam. En pandemi blir det först när sjukdomen sprids över stora delar av världen och smittar många människor. För att det ska kallas pandemi måste sjukdomen som sprids vara smittsam. Fetma och cancer är exempel på sjukdomar som drabbar många över hela världen men som inte är pandemier.

Flockimmunitet

Flockimmunitet uppstår när en tillräcklig andel av befolkningen är immun mot en smitta vilket leder till att smittspridningen begränsas. Immunitet kan uppstå genom vaccin eller att man infekteras av smittan och tillfrisknar.

Samhällsspridning

Samhällsspridning innebär att en smitta sprids mellan personer inom landet och inte kan kopplas till personer som rest i andra länder.

Droppsmitta

Sars-cov-2 smittar vanligast mellan människor genom droppsmitta. Droppsmitta innebär att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser.

Statsepidemiolog

Statsepidemiolog är en chefstjänst inom Folkhälsomyndigheten. Statsepidemiologen leder och samordnar det nationella smittskyddet. I uppdraget ingår också att övervaka och förmedla kunskap om smittsamma sjukdomar och utbrott i landet. Sedan 2013 är Anders Tegnell statsepidemiolog i Sverige.

Triagetält

Triage är en snabb medicinsk förstahandsbedömning av skadade eller sjuka på en katastrofplats eller i anslutning till akutmottagning. Den bedömningen görs nu på flera håll i landet i särskilda tält för att förhindra spridning av coronaviruset.

Kohortvård

Kohortvård innebär i svenska vården att patienter som bär på smitta eller exponerats för smitta skiljs från övriga patienter och vårdas i separata vårdutrymmen av särskild personal som inte vårdar andra patienter.

Social distansering

Social distansering är en metod som exempelvis kan användas när ett virus smittar genom fysisk kontakt. Metoden går ut på att minimera sociala kontakter och hålla fysiskt avstånd till medmänniskor.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Dagens hälsa, Nationalencyklopedin, Språktidningen