Generaldirektören om svenska beredskapen: Inte där vi behöver vara
Publicerad 2024-01-10
Den svenska beredskapen måste höjas enligt regeringen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är central spelare för det civila försvaret och generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka uppmanar nu politiken att leverera mer resurser till den eftersatta svenska beredskapen.
– Vi kan förbättra samarbeten, fatta beslut, vara modigare, men det måste samspela med finansiering.
Regeringens skarpa ordalag om svensk beredskap och faktum att det kan bli krig i Sverige har skapat debatt.
Samtidigt har frågan om hur väl förberedd den svenska befolkningen är för kris eller krig åter hamnat högst på agendan.
Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, anser att beredskapen hos medborgarna måste höjas.
– När det handlar om att vara förberedd på det sättet att man vet vad det betyder för mig, vad jag ska göra eller vad som förväntas av mig, då är vi inte var vi behöver vara, säger hon.
”Vi börjar på ett lågt utgångsläge”
Anledningen till att befolkningen inte är tillräckligt väl preparerad för ett läge där Sverige står inför höjd beredskap eller väpnad konflikt är, enligt Charlotte Petri Gornitzka, den långa period av fred som Sverige upplevt.
– Vi har lagt ned mycket av det som har att göra med totalförsvaret och civila försvaret, skyddsrum och annat som tidigare varit aktuellt har inte funnits på näthinnan, säger hon.
– Nu börjar vi bygga på nytt men vi börjar på ett lågt utgångsläge.
Uppmaningen: Öppna plånboken
Som en följd av det försämrade säkerhetsläget har MSB fått en rad nya uppgifter och uppdrag.
För det krävs pengar. Regeringen har ökat medlen till MSB och Charlotte Petri Gornitzka gör bedömningen att hennes myndighet klarar läget som det är just nu.
Men vad gäller andra delar av civilförsvaret krävs mycket, mycket större tillskott från statskassan, anser generaldirektören.
I oktober lämnade MSB in ett underlag till regeringen som målar upp tre nivåer. För 10 miljarder kronor årligen klarar Sverige de inledande konsekvenserna av ett krig, för 15 miljarder årligen kan Sverige hålla ut lite längre – omkring tre månader.
Men den förordade nivån är 20 miljarder kronor årligen på det civila försvaret. Då handlar det om förstärkningar av till exempel transporter, sjukvård, räddningstjänst, elförsörjning och matförsörjning.
– 20 miljarder ger uthållighet och möjlighet att starta ett arbete snabbare som kan klara det värsta. Omställningen går snabbare om vi har en rejäl bottenplatta från början, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Vården är en akut brist
Än så länge har några definitiva besked om finansieringen inte kommit från regeringen. Detta trots skarpa ordalag om att Sverige måste förbereda sig för krig.
Under våren ska försvarsberedningen, som samlar riksdagens partier, diskutera finansieringen av det svenska totalförsvaret, där civilt försvar ingår. Då återstår att se om pengarna läggs fram eller inte.
– Vi ska agera snabbt men vi pratar för lite om att det finns ett behov av finansiering. Vi kan förbättra samarbeten, fatta beslut, vara modigare, men det måste samspela med finansiering, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Vilka är de akuta bristerna i det civila försvaret?
– Gapet är stort när det gäller sjukvården. Det är också viktigt med transporter, elnät och att räddningstjänsten får de resurser de behöver.
Charlotte Petri Gornitzka poängterar att de 20 miljarder kronor som MSB förordar i satsningar på civilt försvar går utöver de investeringar som krävs i elnät, vägar, tågspår och sjukvård i övrigt.
Pengarna kan alltså inte fylla de hål som redan finns i dag, de ska användas för att öka beredskapen för krig.
– Vi gör beräkningarna baserat på att det finns fungerande vatteninfrastruktur, att tågen fungerar och så vidare. Vi kan inte med den här investeringen i civilt försvar också bekosta underhållsbrister i vardagen.
– Så egentligen säger vi att det kostar ännu mer pengar.