Kör bil utan armar – men får inte parkera

Uppdaterad 2015-02-19 | Publicerad 2015-02-18

Thomas Johansson miste båda sina armar i en olycka.

Nu drar kommunen in hans tillstånd att parkera på handikapplats.

Med motiveringen att han kan gå.

– Det här ställer mitt liv på ända, säger Thomas Johansson.

Thomas Johansson förlorade båda sina armar i en olycka 1989. Hans högra överarm klarade sig och han bär en armprotes som bland annat gör det möjligt att köra bil.

I tio år har han haft parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det måste förnyas vartannat år. Men denna gång säger Örebros tekniska förvaltning nej, som Nerikes Allehanda först rapporterat om. Parkeringstillståndet drogs in.

– När jag ringde sa handläggaren att det här skulle kunna bli svårt för att de har ändrat på reglerna, säger Thomas Johansson.

Läkarintyget har sedan 2008 skrivits av samma husläkare och innehållet har inte ändrats under åren. Thomas Johansson måste kunna parkera nära butiker för att handla och kan inte betala i parkeringsautomater eller bära annat än mindre vikter med sin armprotes.

– Jag är ingen ödla, det växer inte ut några nya armar, säger Thomas Johansson. Jag har inte möjlighet att ställa ifrån mig bilen och uträtta ärenden för jag kan inte gå ut och betala i p-automat. Det är som att försöka stoppa i pengarna med händerna i byxfickan.

Kan inte jobba utan bil

Thomas Johansson arbetar åt en frivilligorganisation och utför uppdrag åt beroendecentrum i Örebro. Det innebär att han besöker sjukhuset flera gånger i veckan.

– Kan jag inte använda bilen får jag åka samhällsbetald färdtjänst eller ha med en assistent som sätter pengar i automaten. Det är absurt, säger Thomas Johansson.

Dessutom har Försäkringskassan nyligen bekostat en handikappanpassning av bilen för 350 000 kronor.

– Nu sitter jag med en bil som jag bara kan använda utanför bebyggt område. En av kriterierna för att få stödet var att jag skulle ta bilen till jobbet. Det är kontraproduktivt av samhället när en myndighet skjuter till pengar och en annan ser till att den här, både för mig och samhället, dyra bilen blir en halvmesyr, säger han.

Kommunen: "Han saknar skäl"

Transportstyrelsens riktlinjer för parkeringstillstånd för rörelsehindrade gäller från 2009 och har inte ändrats.

– Det har inte blivit striktare på väldigt många år. Det är klart att förmågan att gå är huvuddelen men man måste naturligtvis göra en individuell bedömning. Vi har ingen måttstock på hur många meter man ska kunna gå för det kan bli väldigt stolpigt då, säger Henrik Olars, presschef på Transportstyrelsen.

Då varken läkarintyg eller regler ändrats är det oklart varför handläggaren gjort en annan bedömning än tidigare. På frågan om vad som legat till grund för beslutet hänvisar Magnus Eriksson, enhetschef för park och gata, till sekretessen.

Men han säger att de inte börjat tolka reglerna hårdare, att de följt Transportstyrelsens allmänna råd och står fast vid att Thomas Johansson saknar skäl.

– Vi utgår från de uppgifter vi får från undersökande läkare och i de uppgifter som framkommit finns det enligt Transportstyrelsens råd och riktlinjer inte skäl för att ansökan ska beviljas. Man ska ha betydande gångsvårigheter, säger Magnus Eriksson.

"Är helt förödande"

Björn Håkansson är ordförande i Föreningen för de Neurosedynskadade, som driver frågan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

– För alla som blivit av med sina armar är det helt förödande att bli av med sitt parkeringstillstånd. För kommunen är det en ekonomisk katastrof för att det kostar massor av pengar med assistans och ledsagare. Det blir mycket dyrare, ett antal tusen kronor per dag. Ingen kommer ju att neka honom assistans, säger han.

– Han kan aldrig betala i automater eller bära någonting. En sak som många inte tänker på är att den som saknar armar behöver öppna bildörren helt för att kunna komma ut ur bilen. Då är det viktigt att ha en handikappsparkering som är bredare.

Han tycker att kommunen tolkat råden för bokstavligt.

– Jag vet inte hur man tänker inom den kommunen överhuvudtaget. Det finns inget i reglerna som säger att man till exempel ska kunna gå 100 meter för att få p-tillstånd och det har ju Transportstyrelsen varit ute och talat om flera gånger, säger han.

Thomas Johansson har på sig till den 3 mars att överklaga beslutet och det kommer han att göra. Han säger att flexibilitet i livet ökade när han skaffade bil.

– Det är surt för det här ställer i mångt och mycket mitt liv på ända. Jag har jobbat mig tillbaka in i samhället, arbetar, gör en samhällsinsats och lever ett bra liv, säger Thomas Johansson.

Följ ämnen i artikeln