Regeringen lättar på villkor för skolbidrag

Anna Lena Wallström/TT

Publicerad 2019-12-19

Villkor för statsbidrag till undervisning lättas, enligt ett regeringsbeslut. Arkivbild.

Regeringen lättar på reglerna för det statliga likvärdighetsbidraget till landets skolor.

Tanken är att ingen skolhuvudman ska avstå från att söka av rädsla för att bli återbetalningsskyldig.

Likvärdighetsbidraget uppgår till flera miljarder kronor årligen och ska användas till att förstärka undervisning eller elevhälsa och utjämna skillnader mellan skolor och huvudmän. Det innebär att bidraget viktas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund.

– Vi har en tuff ekonomisk situation i många kommuner och då betyder det här bidraget mycket för att se till att skolan kan ha resurser. Bidraget är också viktigt därför att det är första gången på mycket länge som staten tar hänsyn till de socioekonomiska förutsättningarna. Det är ett sätt att arbeta som jag kommer att vilja fortsätta med framöver, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Fått återkrav

Men bidragsreglerna har satt krokben för en del kommuner och friskolor. Det så kallade kostnadsvillkoret har krävt att huvudmännen ska visa att de inte dragit ned på sina egna personalkostnader i skolan.

Skolverket har därför krävt ekonomiska redovisningar för flera år tillbaka. Flera skolhuvudmän har blivit återbetalningsskyldiga medan andra avstått från att söka. Kritiker har menat att reglerna är både stelbenta och krångliga och att de framför allt drabbar de huvudmän som mest behöver resurser.

Nu har regeringen beslutat att slopa kostnadsvillkoret. Kommunerna och friskolorna ska dock fortfarande redovisa hur de tänker använda bidragspengarna.

Kollas för 2019

– Den nya regleringen ska vara på plats innan ansökningsomgången för bidragsåret 2020 startar. Bidraget ska fortfarande gå till utökade insatser i skolan – det villkoret är oförändrat. Det vi ändrar på är att villkoret inte slår lika blint och hårt i de fall det på pappret ser ut som att kommunen dragit ned på kostnaderna per elev, när den i verkligheten inte gjort det, äger Anna Ekström.

Hon tar som exempel fall där en skolhuvudman lagt stora resurser på en elev med omfattande behov, och så slutar eleven.

Men ursprungsreglerna fortsätter med all sannolikhet att påverka skolhuvudmännen en tid framöver.

– Så som vi ser det måste vi följa upp kostnadskravet även för bidragsåret 2019. Det innebär att alla som tagit del av bidraget måste redovisa sina kostnader för 2019 och de tre föregående åren. Det går nämligen inte att lagstifta retroaktivt. Däremot kan huvudmännen från den 15 januari söka 2020 års bidrag med vetskap att kostnadsvillkoret är slopat, säger enhetschef Andreas Spång vid Skolverket.