Klart brittiskt ja till brexit i januari

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: AP/TT
Resultatet av fredagens brexitomröstning i brittiska underhuset är klart. Röstsiffrorna skrevs till 358 ja till den brittiska brexitlagstiftningen och 234 nej.

Det brittiska underhuset har röstat ja till regeringens brexitlagstiftning som möjliggör ett utträde redan nästa månad.

Efter en lång rad nederlag passerar landet därmed det största hindret på sin väg ut ur EU.

Med en konservativ majoritet i kammaren godkändes lagförslaget med god marginal: 358 ja mot 234 nej. Brexit blir därmed med allra största sannolikhet verklighet den sista januari, helt i linje med premiärminister Boris Johnsons vallöfte.

Flera veckors process återstår, men den är av mer formell karaktär i jämförelse med omröstningen i parlamentets lägre kammare. Johnson fick med sig underhuset där hans föregångare Theresa May gick bet tre gånger om. Han fick också bifall för sin tidsplan.

Premiärministern och parlamentarikerna kan därmed ta julledigt till den 7 januari förvissade om att snöbollen är satt i rullning.

"Återupplivad nation"

När antalet "aye" räknades upp i parlamentet jublades det från de konservativa bänkraderna och kort därpå flockades Torypolitiker kring sin ledare för att han skulle signera deras kopior av lagstiftningsluntan.

I sin slutplädering i den föregående debatten hade Boris Johnson utropat att det var dags att lämna brexitskyttegravarna.

– Nu är det dags att agera tillsammans som en återupplivad nation, som ett Storbritannien, sade han, och poängterade att den framskridande brexitprocessen inte bör ses som en seger för ett parti över ett annat, eller någon falang över en annan.

– Nu är det dags att agera tillsammans och skriva ett nytt spännande kapitel för vårt land, att arbeta fram en ny relation till våra europeiska vänner, stå starka i världen och börja läka.

Bland Labourbänkraderna muttrades det desto mer. Partiledaren Jeremy Corbyn, som har aviserat sin avgång efter ett katastrofval, vidhöll att regeringens brexitplaner är skadliga för landet. Sett till röstfördelningen lär ett antal av hans partikamrater dock ha avstått från att rösta om brexitlagstiftningen – eller rent utav röstat för det.

Brexitagitatorn Nigel Farage, som leder Brexitpartiet (och tidigare Ukip), beskriver omröstningen som ett historiskt ögonblick.

Några delar återstår

När parlamentet återvänder till jobbet den 7 januari tar en utskottsbehandling vid, följt av en sista formell debatt. Den 9 januari vill regeringen att saken lämnas över till lorderna i överhuset, som får ge sina synpunkter.

När premisserna för brexit skrivs in i brittisk lag ska EU-parlamentet också ratificera avtalet, vilket väntas ske några dagar innan det slutgiltiga brexitdatumet den 31 januari.

Om alla steg tas enligt schemat kommer Storbritannien då lämna Europeiska unionen – tre och ett halvt år efter brexitomröstningen och nästan ett år efter dagen då ex-premiärministern Theresa May hade planerat att lämna.

När Storbritannien väl lämnar EU inleds en elva månader lång övergångsperiod där ett nytt frihandelsavtal mellan parterna ska förhandlas fram. Även andra överenskommelser, bland annat om säkerhetsfrågor och dataskydd, ska nås.

Med sin nyvunna majoritet i ryggen har Boris Johnson skrivit in i brexitlagstiftningen att landet inte under några omständigheter ska förlänga övergångsperioden bortom den 31 december 2020.

Det har gjorts flera andra justeringar som väcker kritik hos oppositionen. Det handlar bland annat om löften att ta emot flyktingbarn och -ungdomar från EU och arbetsrättsliga frågor – saker som Johnson skrev in som eftergifter till Labourpolitiker han tidigare i år försökte blidka.

Tvivel om tidsfristen

Charles Michel, EU:s nye permanente rådsordförande, anser att det är ett viktigt steg som tagits mot brexit och de efterföljande förhandlingarna.

"Lika villkor är ett måste för en framtida relation", skriver han på Twitter.

Från andra håll inom EU har det dock varnats för att det vanligtvis tar flera år att komma fram till de avtal som krävs.

– Storbritannien kan få ett (handelsavtal) klart med EU i slutet av 2020. Men det skulle bli ett begränsat och ytligt sådant, säger den tidigare premiärministern Theresa Mays förre rådgivare Raoul Ruparel, enligt AFP.

EU:s chefsförhandlare om brexit, Michel Barnier, har sagt att unionen ska göra allt den kan för att gå Storbritanniens tidsfrist till mötes.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM