Därför gör Kim Jong-un helomvändning

Samtalen mellan Nord- och Sydkorea innebär en helomvändning av diktatorn Kim Jong-un.

Kanske hoppas han kunna driva in en kil mellan Sydkorea och USA.

Kanske är den nya taktiken ett utslag av att sanktionerna börjar bita.

Efter att ha ägnat merparten av sina sex år vid makten åt att ösa galla över Sydkorea och USA är diktatorn nya mjuka linje mot grannen i syd närmast en sensation.
Att förändringen var efterlängtad visas av hur snabbt Sydkoreas nyvalde president Moon Jae-in nappade på kroken.

Dessutom övertalade Moon USA att skjuta upp de gemensamma militärövningarna till efter vinter-OS i Sydkorea i februari. En eftergift mot Kim Jong-un som Sydkorea och USA aldrig brukar göra. Nu vill Moon ha lugn och ro under OS vilket underlättas om även Nordkorea deltar i spelen.

Det är vad tisdagens samtal ska handla om.

Moon vann valet med löfte om att verka för fred med Nordkorea. Nu får han chansen.

Krigshetsare

Men det vore osedvanligt naivt att tro att Kim Jong-un plötsligt förvandlats från krigshetsare till någon slags fredsduva. Det finns goda egoistiska skäl för Nordkorea att dämpa spänningen.

Kim Jong-un har på bara några år sensationellt snabbt drivit Nordkoreas kärnvapenprogram från ett halvfärdigt projekt till ett som på riktigt kan utgöra ett hot inte bara mot grannländerna i regionen utan också mot USA.

Internationella experter verkar eniga om att Nordkorea har så kraftfulla raketer att de kan nå USA och även förmågan att göra kärnvapenstridsspetsarna så små och lätta att de får plats i raketerna.

Livförsäkring

Därmed finns Kim Jong-uns livförsäkring på plats. Visserligen har Donald Trump, som han barnsligt påpekat, en större knapp i bemärkelsen att USA har många fler kärnvapen som de kan leverera med stor precision. Men ingen ledare vid sina sinnens fulla bruk skulle komma på idén att attackera en kärnvapennation i förebyggande syfte.

Kim Jong-un kan därmed känna sig hyfsat säker på att ingen utifrån kommer att kunna störta hans förtryckarregim.

Däremot kan hans makt undergrävas av de senaste sanktionerna som antagits av FN:s säkerhetsråd. De slår mot både den livsviktiga oljeimporten och landets viktigaste exportnäring, textilindustrin. FN överväger dessutom att ytterligare skärpa sanktionerna.

Umbäranden

Fram till för några månader sedan var sanktioner inget effektivt sätt för att få Nordkorea att böja sig för världens vilja och ge upp sina kärnvapenambitioner. Men den här gången verkar Kina har surnat till ordentligt. Mycket tyder på att de skurit ner kraftigt på exporten av råolja till Nordkorea.

Nordkoreanerna är visserligen vana vid umbäranden men det finns gränser även för dem. Om sanktionerna drabbar vanliga människor finns det skäl för Kim Jong-un att oroa sig. Han fruktar inte bara USA utan även utbrett missnöje i den egna befolkningen och inom militären.

Att han nu plötsligt vill förbättra relationerna med Sydkorea är sannolikt mest en taktik för att försöka minska effekterna av sanktionerna och förhindra att nya införs.

Hårdvaluta

Kanske hoppas han även att samtalen ska kunna resultera i ett återöppnande att den särskilda ekonomiska zonen Kaesong i Nordkorea där sydkoreanska företag hade produktion som gav Nordkorea efterlängtad hårdvaluta. Den stängdes för två år sedan.

Omsvängningen är troligen också ett sätt att försöka slå split mellan Sydkorea och USA. Precis som alla andra måste Kim Jong-un ha noterat hur olika syn presidenterna Moon Jae-in och Trump har på hur Nordkorea bör hanteras. Trump har flera gånger sagt att de försök hans egen utrikesminister Rex Tillerson gjort för att försöka få igång samtal är bortkastade. Trumps recept är att dra åt tumskruvarna hårdare och hårdare tills Pyongyang förhoppningsvis viker sig.

Kärnvapenkrig

Kan diktatorn få USA och Sydkorea att bli osams har han vunnit mycket.

Oavsett skälen är det givetvis bättre om Nordkorea och omvärlden samtalar än hotar varandra med kärnvapenkrig.

Även om det finns risk att det bara handlar om en tillfällig avspänning.