SMHI väntar sig ny klass 3-varning i Blekinge

Henning Eklund/TT

Publicerad 2020-02-26

Översvämning i Nissan drabbar det halländska samhället Åled. Arkivbild.

Medan vattnet börjar sjunka undan i Västsverige väntas situationen bli värre i de östra delarna av landet. I och med klimatförändringarna är blöta vintrar med höga vattenstånd något vi får vänja oss vid.

SMHI har utfärdat 25 varningar för höga vattenflöden i Sverige. För Lagan är varningen på den högsta nivån, klass 3, vilket innebär vattenflöden på en nivå som i snitt uppkommer var femtionde år. Men vattnet i Västsverige börjar sjunka undan.

– Det sker mot slutet av veckan eftersom det kommer mindre nederbörd och det blir kallare. När det kommer snö i stället för regn blir det inte samma plötsliga effekt på vattendragen, säger Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI.

Myndigheten väntar sig kunna trappa ner varningarna mot slutet av veckan. Men i östra Sverige ser det annorlunda ut. Just nu råder klass 2-varning för Mörrumsån, som rinner ut i Blekinge, men Niclas Hjerdt tror att det kan bli klass 3-nivå på vattnet mot slutet av veckan.

– Det ser ut att bli besvärligt. Det har kommit en hel del nederbörd och eftersom det finns gott om stora sjöar i Småland tar det ett litet tag innan vattnet når åarna, säger han.

Ostliga vindar

I havet är vattnet också högre än vanligt.

– Vi ar väldigt mycket vatten i Östersjön, dels på grund av ostliga vindar men också eftersom det i allmänhet är som högst vattenstånd den här tiden på året, säger Sandra Firstedt, oceanograf på SMHI.

Klass 1-varningar är utfärdade för Östersjön upp till södra Bottenhavet.

– På sikt sjunker det långsamt undan, men vi väntar oss ligga kvar med varningarna även under morgondagen för att sedan ha ett högt vattenstånd som är under varningsnivå, säger Sandra Firstedt.

Spara vatten i sjöar

Ovanliga högt vatten i både sjöar, åar och hav. Betyder det att vi inte behöver oroa oss för torka i sommar? Enligt hydrolog Niclas Hjerdt är det inte så enkelt.

– Historiskt har vi ofta haft ett snötäcke som smälter framåt mars-april och då fyller på vattendepåerna. Nu fylls de på väldigt mycket nu men inte senare i vår, vilket gör att vi kan få en torr sommar även om det är blött nu, säger han.

SMHI har undersökt hur det skulle gå att spara vatten från vintern för att ha till sommaren.

– Vi kom fram till att det mest effektiva vore att reglera sjöarna. Men i dag regleras de flesta sjöar efter vattenkraft, då vill man tappa ur sjöarna vintertid för att generera mycket el när den behövs som mest, säger Niclas Hjerdt.

I och med klimatförändringar blir höga vattenstånd på vintern något vi behöver vänja oss vid, enligt Niclas Hjerdt.

– Det finns alltid en variation, men tittar vi på 50-100 års sikt kommer vi få varmare, blötare vintrar och torrare somrar än vad vi varit vana vid.