Senaste nytt om Turkiets offensiv i norra Syrien

Uppdaterad 2019-10-18 | Publicerad 2019-10-11

Turkiet inledde den 9 oktober en offensiv i norra Syrien med målet att skapa en ”säkerhetszon” fri från kurdiska miliser.

Här kan du följa senaste nytt om invasionen.

Vi svarar också på frågor i mån av tid.

Turkiet gick på onsdagen den 9 oktober in med väpnade styrkor i norra Syrien. Följ utvecklingen via Aftonbladets livreapportering. Vi svarar på frågor i mån av tid.

  • Nivette Dawod
    18 okt 2019

    Nu tar denna direktrapportering en paus. 

    Fortsätt följ rapporteringen på aftonbladet.se för senaste nytt gällande Turkiets offensiv i norra Syrien. 

  • Nivette Dawod
    18 okt 2019

    Frankrikes president Emmanuel Macron säger att Turkiets offensiv i Syrien är "galenskap".

    Den franske presidenten talade med journalister efter EU-toppmötet i Bryssel, och sa att hans ambition är att Frankrike, Tyskland och Storbritannien ska ordna ett möte "de kommande veckorna" med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. 

    Macron betonade också sin oro för de IS-krigare i fångläger i Syrien som tros ha flytt under offensiven och sa att de måste gripas och ställas inför rätta. 

  • Nivette Dawod
    18 okt 2019

    Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har reagerat på överenskommelsen om tillfällig vapenvila och kallat den ett oseriöst initiativ. 

    – Den här så kallade vapenvilan. Det här är inte vad vi förväntade oss. Faktum är att det inte är en vapenvila, det är ett krav på kurdernas kapitulation, sa Tusk efter toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel idag. 

    Han uppmanade också Turkiet att omedelbart avbryta offensiven i norra Syrien. 

    – Vi måste upprepa våra krav på Turkiet att permanent avsluta den militära operationen omedelbart, och dra tillbaka sina styrkor och respektera internationell humanitär lag, sa Tusk, enligt nyhetsbyrån AP. 

  • Nivette Dawod
    18 okt 2019

    Turkiets försvarsminister Hulusi Akar har svarat på anklagelserna och sagt att de är falska. 

    – Det är ett välkänt allmänt faktum att det inte finns några kemiska vapen i den turkiska arméns militära lager, säger Akar enligt The Guardian. 

  • Nivette Dawod
    18 okt 2019

    Hamish de Bretton-Gordon, tidigare militärchef i Storbritannien med specialkunskap gällande bland annat kemvapen, säger till The Guardian:

    – Det mest troliga är att det är vit fosfor. Det är ett horribelt vapen som har använts upprepade gånger under det syriska inbördeskriget; det är olyckligt men det har blivit allt mer normaliserat.

    Vit fosfor används av militär för att skapa dim- eller rökridåer dagtid och för att lysa upp under nattetid. Det är olagligt att använda vit fosfor mot civila eftersom det orsakar svåra och mycket smärtsamma brännskador vid kontakt med hud, skriver Guardian.

Bakgrund: Turkiets offensiv i Syrien

  • President Donald Trumps beslut att dra tillbaka USA:s militära närvaro i Syrien öppnade för Turkiets pågående offensiv mot de syriska kurderna, som varit USA:s allierade i kampen mot IS. De kurdiskledda styrkorna har offrat tusentals soldater i kriget mot terrorgruppen IS.
  • Turkiet framställer sin offensiv som nödvändig för att ta befälet i kampen mot IS. Men Turkiet har länge velat krossa det kurdiska självstyre som upprättades i nordöstra Syrien under tiden som inbördeskriget bröt ut.
  • Den kurdiskkontrollerade regionen Rojava i nordöstra Syrien spänner över ett cirka 50 000 kvadratkilometer stort område, där Syriens demokratiska styrkor, SDF, och den kurdiska YPG-milisen, har den militära kontrollen.
  • YPG betraktas av Turkiet som en terrorgrupp eftersom man har nära band till PKK-gerillan, som i sin tur terrorklassats av bland annat EU och USA.
  • Turkiets president Erdogan vill upprätta en ”säker zon” i norra Syrien dit han vill flytta upp till två miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet. Kurderna befarar att syftet är att etniskt rensa de kurdiskdominerade områdena genom massinflyttning av sunniarabiska syrier.
  • Kriget i Syrien bröt ut i mars 2011 efter den så kallade arabiska våren. President Bashar al-Assad bemötte då demonstrationerna för demokrati i Syrien med dödligt våld vilket utvecklades till ett blodigt inbördeskrig.
  • Sedan krigets början har miljontals människor tvingats lämna sina hem. Många har behövt fly mer än en gång och över 370 000 människor har dödats.

PODD Invasionen i Syrien - vad händer efter vapenvilan?

I nyhetspodden Aftonbladet Daily djupdyker vi i Turkiets invasion av Syrien - vi pratar dels med Erik Wiman, Aftonbladets reporter på plats vid gränsen mot Syrien, och dels pratar vi med Nivette Dawod, utrikesreporter, som reder ut den senaste veckans händelser. Vad händer när Turkiet och USA beslutat om vapenvila, och hur påverkar det dom hundratusentals människor som flytt från norra Syrien?

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.