Otursfredag den 13:e – skrock eller sanning?

Britta Kramsjö/TT

Publicerad 2019-09-13

Fredag den 13:e infaller en till tre gånger per år. I år infaller fredag den 13:e två gånger, i september och i december. Arkivbild.

Utspillt morgonkaffe, blackout på tentan och bränd tacofärs till middagen.

I dag är det fredagen den 13:e – en dag som vissa menar medför otur och olycka, medan andra avfärdar det som skrock.

Varför anses denna dag medföra otur? Och ligger det någon sanning i det?

Du missar bussen och får gå hem – i ösregn. Väl hemma åker tacosåsen i golvet och sprejar köksluckorna röda, lagom till fredagsmyset. Vissa skulle kalla det ren och skär otur på en och samma dag, andra förklara det med, just det – att det skedde på fredag den 13:e.

Föreställningen om att fredag den 13:e är en otursdag är knappast ny – den ska ha funnits redan kring 1800-talet, enligt Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet. En möjlig förklaring till uppkomsten går att hitta i Bibeln, vid Jesus korsfästelse.

– Det här ska gå tillbaka till att det var 13 personer närvarande vid Jesus sista måltid och att han hängdes på korset på en fredag. När detta sammanfaller så skulle det innebära en väldig otur, säger han.

"Bollar med krafterna"

Engman tror att få personer i dag faktiskt tror på att kombinationen av dagen och datumet medför otur. Men trots det lever föreställningen kvar.

– Det finns en liten lekfullhet i det, man bollar med krafterna på något sätt. Men det finns också en djupare innebörd, även om det är på skämt för de flesta av oss, är det också så att man hänvisar till någon form av kraft som ligger utanför det vi kallar vetenskap och det tror jag kittlar lite, säger han och fortsätter:

– Förklaringen till att vi upprätthåller den här tanken tror jag mycket har att göra med att det är medialt. Det är något som slagit rot hos massmedia, det är där man ser det mest.

Inga skäl för oro

Enligt statistik från försäkringsbolaget Trygg-Hansa finns inga skäl för oro. Försäkringsbolaget har analyserat alla skadeanmälningar mellan åren 2012 och 2019 och jämfört antalet skador som inträffar på "vanliga" fredagar med de som inträffar på fredagar som infaller den 13:e.

På otursfredagarna inträffar 1,6 procent fler skador i Sverige än på "vanliga" fredagar.

– Det är ingen nämnvärd skillnad fredag den 13:e jämfört med en vanlig fredag. Det är 1,6 procent ökning sett till hela landet och det får räknas till slumpen tycker vi, säger Joseph Borenstein, presschef på Trygg-Hansa.

Ingen oro säger statistiken. Och etnologen Jonas Engman tror inte heller att det ligger någon sanning i att fredag den 13:e skulle medföra otur.

– Om det vore så att det skulle finnas kausala samband mellan datum och dagar som ger upphov till olyckor och otur, så vore det rätt sensationellt, säger han.