Nya signaler väntas från Linde

Owe Nilsson/TT

Publicerad 2020-02-11

Utrikesminister Ann Linde, här tillsammans med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Arkivbild.

Vad innebär bytet på utrikesministerposten från Margot Wallström till Ann Linde egentligen? På onsdagen presenterar efterträdaren sin första utrikespolitiska deklaration.

– Man kan nog förvänta sig mer realism, säger en borgerlig ledamot i försvarsberedningen.

Utrikespolitiken läggs fast av regeringen, inte av enskilda utrikesministrar. Formuleringarna går i skytteltrafik mellan inblandade departement och statsrådsberedningen. Någon ny kurs är inte att vänta bara för att regeringen fått en ny utrikesminister.

Däremot kommer det sannolikt att märkas i formuleringar och prioriteringar. Den nya utrikesministern är påtagligt mer säkerhetspolitiskt orienterad och är en stark försvarsvän.

När hennes företrädare Margot Wallström skapade förvirring med ifrågasättandet av försvarsberedningens nya formulering att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas, hänvisade Ann Linde till den nyligen som ett bevis på att Sveriges säkerhetsläge i närområdet försämrats.

En kärleksförklaring

Hennes tal på Folk och försvar i januari avslutades närmast med en kärleksförklaring till det svenska försvaret. Hennes företrädare var i grunden pacifist.

Professorn i statsvetenskap Ann-Marie Ekengren, som är specialist på svensk utrikespolitik, väntar sig både kontinuitet och vissa förändringar.

– Generellt sett kan vi vänta oss att se stor kontinuitet mellan Ann Lindes utrikespolitiska deklaration och Margots Wallströms tidigare deklarationer. Sveriges utrikespolitiska linje ligger till stora delar fast, så vi kan inte vänta oss några stora förändringar i utrikespolitiken som ett resultat av en personförändring på utrikesministerposten.

Försämrat klimat

– Men några förändringar kan vi vänta oss. Det allmänna utrikespolitiska klimatet har försämrats ytterligare, vilket påverkar en liten stat som Sverige. Det betyder sannolikt att Linde kommer att diskutera säkerhetspolitiska frågor ännu mer än sin föregångare. Lindes personliga erfarenheter av att ha arbetat med EU- och Europafrågor i stor utsträckning kan också leda till att Europafrågorna och handelsfrågorna får en ännu tydligare plats i deklarationen än vad de hade i Wallströms sista deklaration, säger Ann-Marie Ekengren.

Europas säkerhetspolitiska läge, liksom EU som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör, lär alltså få tydligare fokus. Sverige ingår sedan en tid i trojkan som leder Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och blir ordförande nästa år.

– Det innebär ett stärkt fokus på Europa. Något annat vore ologiskt, sade Linde i sitt tal på Folk och försvar.

Tyngre aktör

Men hon konstaterade också att "det gäller att vi vet vad vi vill", vilket kan uppfattas som frustration över tidigare otydlighet. Hon vill att Sverige ser till att EU tar större plats på den internationella utrikes- och säkerhetspolitiska scenen och blir en "tyngre aktör". I det arbetet ska Sverige "vara ledande", och Linde efterlyser "mer action" och färre långa sammanträden.

Linde kommer att efterlysa att EU tar ett större ansvar för sin egen säkerhet och stärker den säkerhetspolitiska handlingsförmågan, samt att Sverige ska tillhöra kärnan i detta samarbete.

När det gäller de dåliga relationerna till Israel, som delvis grundade sig i Margot Wallströms uttalanden, kommer Linde inte att lägga fram någon ny linje. Regeringen försvarar erkännandet av Palestina och fortsätter att kräva en tvåstatslösning baserad på folkrätten. Samtidigt blir det intressant att se hur Lindes uttalade vilja att förbättra relationerna till Israel kan komma till uttryck i formuleringarna.