Friades från våldtäkter: kvinnan inte trovärdig efter sexfilm

Uppdaterad 2018-06-04 | Publicerad 2018-06-02

Polisen vittnade till kvinnans fördel och åklagaren visade bilder på hennes skador.

Men rätten ansåg inte att kvinnan var trovärdig – med motiveringen att hon ”om hon verkligen blev utsatt för våldtäkt” inte hade stannat kvar i relationen.

De menade också att det vore ologiskt att en kvinna från en ”strikt kontrollerad och reglerad kultur” går med på att spela in ett samlag på film.

I stället frikänner man mannen från en rad brott.

En man i 30-årsåldern frikändes nyligen från flera brottsmisstankar vid Malmö tingsrätt. Mannen stod åtalad för en rad brott mot en kvinna han haft en relation med: flera fall av våldtäkt, grov misshandel och grovt olaga hot.

Nu har en oenig rätt valt att frikänna mannen från alla brottsmisstankar.

Domaren ville fälla mannen för flera av åtalspunkterna men samtliga tre nämndemän ansåg att mannen skulle frias.

Mannen och kvinnan hade varit ett par under en tid – enligt honom blev kvinnan arg när han gjorde slut med henne. Kvinnan däremot menade att det var mannen som vägrade acceptera att hon ville avsluta deras relation och att han pressade henne att stanna genom en inspelad film av ett samlag de haft.

I domen konstaterar man att kvinnan lämnat en lång och detaljerad berättelse över vad hon menar hänt – men rätten anser att berättelsen är motsägelsefull.

Fel bakgrund för sexfilm

De menar bland annat att kvinnan på grund av sin bakgrund inte skulle ha spelat in en sexfilm:

”Det framstår t.ex. som ologiskt att målsäganden – som enligt egna uppgifter lever i en strikt kontrollerad och reglerad kultur – skulle gå med på att dokumentera samlag genom bilder och film”, står det i domen.

De menar också att kvinnan har låg trovärdighet på grund av att hon fortsatt att ha en relation med mannen, trots att han ska ha våldtagit henne:

”Det är också mycket svårförståeligt att målsäganden, om hon verkligen blev utsatt för våldtäkt vid parternas första sexuella kontakt, ändå stannade kvar i relationen i stället för att uppsöka sjukvård för dokumentation av skadorna eller polisanmäla händelsen”, står det i domen under avsnittet där man bedömt målsägandens trovärdighet.

Åklagare Ola Lavie är mycket skeptisk till domen och hur man resonerat bland annat kring att kvinnan fortsatt att ha en relation med våldtäktsmannen.

Åklagare Ola Lavie.

– Att en målsägande stannar kvar i en relation fast man blivit utsatt för brott händer hela tiden, annars skulle vi aldrig ha ett brott som heter grov kvinnofridskränkning. Det brottet förutsätter upprepade kränkningar i ett förhållande, annars blir det att man dömer för de enskilda gärningarna. Så att man stannar kvar i en relation behöver inte betyda att det inte har hänt, säger Lavie.

Sågar polisens vittnesmål

Ola Lavie reagerar på hur rätten resonerat kring just kvinnans trovärdighet. Han lyfter bland annat fram de två polismän som träffat kvinnan efter två påstådda gärningar – en som handlar om hur hon blir misshandlad utanför sin bostad och en som handlar om att hon blir överfallen av en maskerad gärningsman med kniv.

– Det som är anmärkningsvärt är att man skriver ner målsägandens trovärdighet med de argumenten. Jag tycker att målsäganden var trovärdig och jag tycker det visar sig dels i hennes berättelse, men det visar sig också av de två polismännen som träffar henne direkt i samband med att gärningarna gällande åtalspunkterna grov misshandel och grovt olaga hot. De bedömer henne som oerhört trovärdig och de säger att hon är genuint äkta, menar Lavie.

Gällande tillfället när kvinnan blev överfallen av den maskerade mannen tyckte kvinnan att gärningsmannen hade samma kläder och kroppsbyggnad som mannen i 30-årsåldern – även om hon inte kunde svära på att det var han på grund av att han just var maskerad.

På platsen för överfallet hittades en keps med mannen i 30-årsålderns DNA. Men enligt rätten var inte det ett bevis för att han överfallit henne. Den tilltalade mannen menade nämligen att kvinnan stulit hans väska:

”Det kan därför inte uteslutas att målsäganden fabricerat händelsen och planterat den keps som hon, enligt vad (mannen i 30-årsåldern) har berättat om, en tid före händelsen hade kommit över när hon stal hans träningsväska ”, står det i domen.

Rätten menar att mannens berättelser kring gärningen inte är osannolika och att de därför inte ”kan lämnas utan avseende”.

”Domen är välskriven”

Nämndemannen Peter Jangbro (SD) säger att han inte vill kommentera hur man resonerat kring kvinnans trovärdighet.

– Jag hänvisar till domen som är välskriven, både den allmänna domen och den skiljaktiga. Det var lyckta dörrar under rättegången så med hänsyn till målsägande och den tilltalade uttalar jag mig inte mer om vad som framgått än vad som står i domen, säger Jangbro, en av tre eniga nämndemän.

Så hans uppgifter att hon skulle ha stulit väskan och planterat ut kepsen som bevis tyckte man inte sänkte hans trovärdighet?

– Nej, det tycker jag inte att det gjorde, säger Peter Jangbro.

”Ett skräckexempel”

Rättsexpert och tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem är kritisk mot domen.

– Det här är ytterligare ett exempel på en nämndemannadom där man kan ifrågasätta det lämpliga i att nämndemän har individuell rösträtt och lika stark rösträtt som juristdomare, säger Alhem.

Sven-Erik Alhem tar upp att flera domar kritiserats den senaste tiden, bland annat den uppmärksammade misshandelsdomen i Solna tingsrätt där man konstaterade att det inte var troligt att mannen var skyldig eftersom han kom från en ”bra familj”.

–Den här domen är ytterligare ett skräckexempel, tycker jag, säger Sven-Erik Alhem.

Åklagaren har överklagat domen.

Experterna förklarar fem
våldtäktsdomar

Följ ämnen i artikeln