Statsvetare: Krävs sakpolitiska eftergifter

TT

Publicerad 2018-10-15

Talmannen Andreas Norlén och Stefan Löfven vid deras möte i riksdagen.

Stefan Löfven säger sig vara redo att bilda nästa regering och det mesta talar för att han får sonderingsuppdraget av talmannen. Men låsningarna är fortfarande många och frågan är om Löfven kan göra alla parter tillräckligt nöjda.

Statsministern är först ut när Andreas Norlén på måndagen inleder den andra talmansrundan.

– Vi fick ju se en liten öppning i lördags när C och L återigen betonade att det är ett blocköverskridande samarbete som måste till. Det som var nytt den här gången var att de inte uteslöt någon form av regeringssamarbete med Löfven, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till TT.

Stora skillnader

Möller betonar dock att det ännu återstår en rad frågetecken som måste lösas för att en sådan regering skulle kunna bli möjlig.

– Även om de tidigare hårda låsningarna verkar ha mjukats upp lite så finns det många sakpolitiska skillnader mellan de tre partierna. I den ekonomiska politiken företräder C och L Alliansens linjer med lägre skatter, vinster i välfärden och en förändrad arbetsrätt.

– För Löfvens del krävs det i så fall att han går med på en rad sakpolitiska eftergifter, och frågan är om Vänsterpartiet stödjer en sådan lösning. Dessutom finns det en ganska stark vänsterfalang inom Socialdemokraterna, säger Tommy Möller.

Större incitament

Om ingen lyckas vaska fram en regering som riksdagen tolereras återstår extraval. Tommy Möller tror dock inte att det kommer gå så långt.

– För varje talmansrunda som går utan att man hittar ett fungerande regeringsförslag ökar pressen på att finna en lösning. Det finns mycket som talar för att incitamenten att komma upp ur de här låsta positionerna kan öka ganska snabbt om det fortsätter så här ett tag till, vilket det lär göra.