Hultqvist: Armén måste bli större

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2020-01-13

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) betonar att armén måste växa i nästa försvarsbeslut.

Han vill öppna nya regementen i Arvidsjaur och Göteborg, och utbilda värnpliktiga på Gotland.

Försvarsmaktens numerär ska öka. Särskilt gäller det armén, som måste bli större, sade Hultqvist i sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

– För att vi ska öka uthålligheten måste vi bli fler.

Riksdagen ska i höst fatta beslut om försvarets inriktning 2021-2025. Om en dryg månad inleds förhandlingar mellan partierna om regeringens försvarspolitiska proposition som är grunden för riksdagsbeslutet.

I sitt tal tog Hultqvist upp några av regeringens ståndpunkter inför de förhandlingarna.

Fler värnpliktiga

De innebär bland annat att antalet värnpliktiga ska öka från 5 000 till 8 000 år 2025 och att värnpliktiga befälskategorier återinförs. Hultqvist vill också att ett jägarregemente öppnas i Arvidsjaur och att ett amfibieregemente i Göteborg ska vara klart till 2025.

För att försvara Mälardalen vill Hultqvist att en flygflottilj etableras i Uppsala och att en stridsgrupp etableras i Mälardalen.

– Försvaret av såväl huvudstadsområdet som Nordens största hamn är centralt, sade Hultqvist.

Försvarsministern betonade också att satsningen på Gotland måste fortsätta med förstärkt luftvärn, artilleri, underhåll, logistik och ledningsresurser. Hultqvist anser att det är nödvändigt att värnpliktsutbildning påbörjas på Gotland.

Är förankrade

Regeringens ståndpunkter är i stort förankrade i försvarsberedningens rapport. Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, lade i våras fram sina förslag på hur försvaret bör förstärkas 2021-2025.

Men det finns ett par skillnader. Försvarsberedningen såg behov av 8 000 värnpliktiga från 2024, medan Hultqvist nämner 2025.

Försvarsberedningen föreslog också en reducerad motoriserad brigad för att försvara Stockholmsområdet. Hultqvist talar om en stridsgrupp, vilket innebär en lägre ambition.

– Det är en jätteskillnad, säger Kristdemokraternas försvarspolitiske taleperson Mikael Oscarsson.

Även Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman noterar att Hultqvist nu talar om en stridsgrupp. Widman anser att försvarsbeslutet 2020 måste bli "markstridskrafternas beslut".

Ett viktigt förslag från försvarsberedningen var att inrätta en tredje, mekaniserad brigad i Skåne till 2030. På den punkten ger Hultqvist inga besked nu, utan säger bara:

– Brigadförmågan är prioriterad.

Ingen motsättning?

Försvarsmakten har i sina förslag till regeringen senarelagt eller bantat flera av de satsningar som försvarsberedningen föreslog. Orsaken är att myndigheten bedömer att det saknas flera tiotals miljarder kronor för att genomföra försvarsberedningens förslag fullt ut.

När det gäller Skånebrigaden föreslår Försvarsmakten att den påbörjas innan 2025, men bedömer att den inte blir helt klar förrän efter 2030.

KD:s Mikael Oscarsson anser att det är viktigt att brigaden blir klar betydligt tidigare.

Hultqvist vill inte tala om motsättningar mellan vad Försvarsmakten vill prioritera jämfört med politikerna och partierna.

– I slutändan sitter vi alla i samma båt. Vi måste se till att vi går åt samma håll, säger försvarsministern.

Svåra förhandlingar

Frågan är vilka av försvarsberedningens förslag som partierna i de kommande förhandlingarna ska senarelägga, reducera eller välja bort.

Överbefälhavaren Micael Bydén beskrev i sitt tal i Sälen Försvarsmaktens förslag som balanserade mellan armén, marinen och flyget.

– Det är en helhet, med balans mellan stridskrafter, personal och materiel, säger Bydén.

Han är glad över de anslagshöjningar som utlovats för de kommande åren, även om de inte räcker till att genomföra allt som försvarsberedningen vill 2021-2025.

Bydén uppger att de förslag som Försvarsmakten lagt fram innebär "betydande steg mot ett starkare försvar".

Följ ämnen i artikeln