Fritzon (S): ”Är skrämselpropaganda”

avTT

1 av 3 | Foto: Anders Wiklund/TT
För detta migrationsministern Heléne Fritzon (S) är Socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet.

Heléne Fritzon (S) vill se en starkare social utveckling i Europa – och på vissa områden kan det krävas lagstiftning, förklarar Socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet.

– Att det skulle försämra för svenska medborgare är skrämselpropaganda, säger hon.

Heléne Fritzon är stolt över partikollegan Marita Ulvskog, som när hon nu lämnar Europaparlamentet kan skryta med att ha drivit igenom unionens nya utstationeringsdirektiv.

Medlemsländerna har fram till år 2020 på sig att implementera den lag som ger EU-medborgare som jobbar i ett annat EU-land rätt till samma lön som inhemska arbetare. Och nu vill Socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet fortsätta projektet med att stärka medborgarnas arbetsvillkor.

– Just jämställdhetsfrågorna och jämlikhetsfrågorna inom jobbpolitiken är något som jag ser är jätteviktiga frågor framöver. Det påverkar ju så direkt den inre marknaden.

"Handlar om lägstanivåer"

Partiet vill att ett socialt protokoll med de grundläggande fackliga fri- och rättigheterna ska skrivas in i EU:s fördrag nästa gång det revideras. Fritzon ställer sig också bakom arbetet med den så kallade sociala pelaren – det dokument med 20 riktlinjer och rekommendationer till medlemsländerna kring sociala frågor.

Den socialdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet (S&D) vill att punkterna ska bli bindande regler, och Fritzon är inte helt främmande för den tanken.

EU-parlamentarikerna har redan fått ta ställning till en rad lagförslag.

– För att det ska hända någonting så kan det hända att det måste gå vidare till beslut i EU, säger hon och avfärdar påståendet om att det skulle försämra för svenska medborgare som "skrämselpropaganda".

– Så länge det inte äventyrar Sveriges nivåer så är det ingen fara.

Som exempel nämner Fritzon förslaget om en obligatorisk pappaledighet på två månader som EU-parlamentet nyss röstat igenom.

– Sverige har världens främsta föräldraförsäkring, så det förändrar ingenting här. Där handlar det ju om lägstanivåer, säger socialdemokraten.

Minimilön mer känsligt

När TT frågar om EU även bör lagstifta om en europeisk minimilön, vilket bland annat förespråkas av Frankrikes president Emmanuel Macron, blir det däremot mer känsligt för socialdemokraten.

– Vi tycker inte om principen om minimilön eftersom vi har en egen förhandlingsmodell. Men vi kan se att EU kan gynnas av att man faktiskt skärper tonen och säger att alla ska ha en skälig lön oavsett i vilken medlemsstat man lever i, svarar Fritzon diplomatiskt.

Gemensamma skatter är ytterligare ett område där Socialdemokraterna i grunden är skeptiska, men där Fritzon ändå kan se att det finns ett visst behov under förutsättningen att intäkterna tillfaller medlemsländerna.

Klimatutmaningen är högt prioriterat, och till exempel är hon inte helt kritisk till den europeiska koldioxidskatten som partigruppen S&D går till val på.

– Vår principiella hållning är solklar, vi vill ha beskattningsrätten nationell och inte överlåta den till EU. Men i bland måste man göra avvägningar, och framför allt inom miljö- och klimatområdet.

– Då är utgångspunkten för oss är att det kan vara viktigt att driva på för en sådan skatt, men att den i sådana fall ska tas ut nationellt.

"Hänger på vissa regeringar"

Som före detta migrationsminister har Fritzon upplevt låsningarna i migrationsfrågan i ministerrådet på nära håll. Ändå har hon fortfarande en förhoppning om att medlemsländerna ska nå en kompromiss om ett gemensamt asylsystem.

– Jag skulle säga att vi var väldigt nära, säger Fritzon och skyller delvis på hur Österrike hanterade sitt ordförandeskap.

– Det hänger på vissa regeringar i EU:s medlemsstater som gör ett hårdnackat motstånd och som styrs av högerextrema krafter.

Ytterst vill Fritzon att man i EU:s långtidsbudget bakar in en ny mekanism som ger union rätt att dra in EU-medel för de länder som sätter sig på tvären.

– Det är inte rimligt att de länder som är de största bidragsmottagarna får fortsätta vara det när man inte är beredd att också ta ansvar för de svåra frågorna i EU.

ARTIKELN HANDLAR OM