Hårdare krav ska hindra stöd till extremism

helskärm

Trossamfund med kopplingar till extremism ska bli av med sitt statliga stöd.

Det ska även gälla om de lånar ut lokaler till extremister, enligt ett nytt lagförslag från regeringen.

– Vi täpper till den möjligheten, säger socialminister Jakob Forssmed.

Redan 2015 var partierna i riksdagen överens om att det behövdes skärpta demokrativillkor för de statliga stöden till trossamfund och organisationer inom civilsamhället.

Sedan dess har både Riksrevisionen och Säpo varnat för att stöd kan gå till extremister.

Verktyg för att ”snabbt dra in stöd”

Den förra S-regeringen gick fram med ett lagförslag 2022 som den nuvarande regeringen hastigt drog tillbaka.

– Vi har jobbat med att det ska vara mer heltäckande, men också att den stora majoritet som bedriver ett fantastiskt arbete ska känna sig trygga med stödet, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) om att propositionen dragit ut på tiden.

Det nya förslaget som regeringen och SD nu lägger fram går ut på att trossamfund och organisationer som ägnar sig åt antidemokratisk verksamhet, extremism av olika slag eller kränkningar, hot och tvång ska bli av med sitt statliga stöd.

– Vi behöver också ha verktyg för att snabbt dra in stöd om någon bedriver våldsbejakande verksamhet eller agerar för desinformation eller på annat sätt undergräver demokratin, säger Forssmed.

”Täpper till den möjligheten”

Enligt honom är det förslag som nu läggs en skärpning av S-förslaget.

– Nu är det också tydligt att om man främjar extremism genom att till exempel tillhandahålla lokaler så kan stödet dras in. Vi täpper till den möjligheten.

Det ska också kunna dras in för trossamfund och organisationer som propagerar för alternativ rättskipning eller mot fria val. Eller som bjuder in en person med extrema åsikter.

– Vi vill komma åt extremistisk verksamhet på det här sättet och räknar med att regioner och kommuner också kommer använda sig av samma principer, säger Forssmed.