Hultqvist ber försvaret räkna på kulorna

helskärm

Försvarsministern ber Försvarsmakten räkna på och rangordna behoven av förstärkningar och anslag från 2022 och framåt. ÖB och hans folk får fram till den 15 november på sig.

Uppdraget är en följd av att Försvarsberedningen, med företrädare för riksdagens åtta partier, kom med sin slutrapport (Värnkraft) i maj om vad försvaret av Sverige behöver framöver och vad det då borde kosta.

Men enigheten sprack på slutet – de fyra borgerliga partierna vägrade skriva under rapporten eftersom Socialdemokraterna och regeringen inte ville binda sig för den nota som Försvarsberedningen räknat fram. Beredningen slog fast ett behov om 84 miljarder för det militära försvaret 2025 och med 4,2 miljarder för det civila försvaret.

Försvarsminister Peter Hultqvist sade att bland annat Försvarsmakten och Försvarets materielverk först måste göra sina ekonomiska analyser, prioriteringar och bedömningar av behoven och beredningens rapport.

Försvarsmakten ska, anvisar regeringen, bedöma om Förvarsberedningens förslag går att genomföra och om de ekonomiska kalkylerna håller. Myndigheten ska för vart och ett av åren från 2022 till 2025 dela in förslag om anslagsökningar i fyra delar utifrån hur prioriterade de är. De ska kunna fullföljas utan ändringar kommande år.

Försvarsmakten ska bedöma vad den "samlade operativa förmågan respektive krigsdugligheten" kan tänkas vara 2021, 2025 och 2030, skriver regeringen på sin hemsida.

Om myndigheten kommer till andra slutsatser och bedömningar än Försvarsberedningen ska det anges. Det hela ska vara en del av underlaget till regeringens försvarspolitiska proposition 2020, som gäller perioden 2021–2025.