Domstolen: Klartecken för tiggeriförbud

Publicerad 2018-12-17

Ett lokalt förbud mot tiggeri får införas i Vellinge kommun, enligt Högsta förvaltningsdomstolen.

Domstolen menar att kommuner själva är bäst lämpade att upprätthålla ordningen i kommunen och definiera vad som är en ordningsstörning.

– Nu kan varje kommun införa det, säger Carina Wutzler, (M), kommunstyrelsens ordförande.

I dag kom svaret från högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen, i frågan om tiggeriförbud som drivits av Vellinge kommun.

Tidigare har Vellinge genomgående fått nej, först av länsstyrelsen, sedan av förvaltningsrätten och kammarrätten.

– Många kommuner har följt processen med stort intresse. Det har varit ett stort problem eftersom rikspolitiken inte har tagit tag i det, säger Carina Wutzler.

”Orsakar störningar”

Vellinge vill införa ett förbud mot tiggeri på vissa avgränsade platser i kommunen och motiverar detta med att kommuninvånare tycker att det är obehagligt att gå till affärer där tiggare sitter.

– Hade vi krävt ett generellt förbud så hade det nog inte gått igenom, säger Wutzler.

Kommunen har också hävdat att tiggare orsakar störningar genom "upprepad urinering och nedskräpning på allmän plats".

Tidigare instanser som prövat Vellinges införande av tiggeriförbud i den lokala ordningsstadgan har ansett att kommunen inte lyckats visa att tiggeriet stör den allmänna ordningen.

Kommunstyrelsens ordförande Carina Wutzler hoppades att Högsta förvaltningsdomstolen skulle utveckla domskälen mer än vad tidigare instanser gjort.

”Väldigt nyfikna”

– Nu är det tydligt att lagstiftningen tillåter det, säger Wutzler.

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver därmed kammarrättens dom samt förvaltningsrättens och länsstyrelsens avgöranden i tiggeriförbudsfrågan.

”Kommunen har möjlighet att reglera även sådan insamling av pengar som kallas passiv (tiggeri) för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Förbudet (har) getts i ett förhållandevis snävt avgränsat geografiskt tillämpningsområde och det saknas anledning att ifrågasätta kommunens bedömning av behovet såvitt avser de aktuella platserna”, skriver Högsta förvaltningsdomstolen.

– Jag utgår ifrån att förbudet kommer att respekteras, säger Carina Wutzler.