Ebbas mamma om saknaden efter dottern: ”Jag orkar för hennes skull”

Uppdaterad 2018-11-06 | Publicerad 2018-11-05

Jeanette Åkerlund miste sin dotter Ebba i terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm.
Nu berättar hon för SvD Junior om sorgen, saknaden och kampen för att trots allt kunna gå vidare.

– Jag orkar för hennes skull. Ebba hade inte velat att jag skulle ge upp, säger hon till tidningen.

Ebba Åkerlund hade precis avslutat samtalet med sin mamma. Det var fredag eftermiddag och hon och hennes mamma bestämde att de skulle köpa glass på vägen hem.

Det var sista gången Jeanette Åkerlund hörde sin dotters röst. 30 sekunder efter att de lagt på bröt kaoset ut på Drottninggatan när Rakhmat Akilov plöjde fram med en lastbil och dödade fem personer. Ebba Åkerlund, 11 år, var en av dem.

Jeanette Åkerlund har tidigare valt att inte ställa upp på intervjuer men berättar nu för SvD Junior om tiden efter Ebbas död.

– Det har varit skönt att inte vara ”Ebbas mamma” med alla på stan för det blir väldigt påfres­tande, även om de allra flesta vill väl, säger hon till SvD Junior.

Startar skrivartävling för barn

Ebba tyckte väldigt mycket om att skriva och läsa. Hennes favorittidning var SvD Junior och en idé började gro hos Jeanette Åkerlund. Tillsammans med stiftelsen Ebbas änglar som Jeanette Åkerlund startat har tidningen nu utlyst en läsartävling där barnen får avsluta en spökhistoria som Ebba påbörjat – men aldrig han skriva klart.

–Ebba älskade att läsa och skriva. Hon satt alltid vid min dator eller skrev i ett skrivhäfte. Jag hade tänkt på att göra något med det hon skrivit men visste inte riktigt vad. Att barn får skriva färdigt en av hennes historier känns jättefint, säger Jeanette Åkerlund till tidningen.

Gör saker kroppen mår bra av

Tiden efter 7 april 2017 har varit lång och svår. Jeanette Åkerlund berättar för SvD Junior att vänner flyttade in hos henne första tiden. De hjälpte till att laga mat och höll henne sällskap.

– Från början kunde jag inte ens andas ordentligt. När något sånt här drabbar en har man två val. Antingen ligger man kvar i fosterställning eller så får man försöka göra något som ger mening. Och det är svårt, säger Jeanette Åkerlund till SvD.

Hon startade snart stiftelsen Ebbas Änglar för att barn med föräldrar som har det svårt ekonomiskt ska få hjälp. Stiftelsen har varit en stor del i bearbetningen av sorgen. Det var också viktigt för henne att vara med under rättegången och se Rakhmat Akilov höra hennes vittnesmål.

–Men i övrigt försöker jag att inte tänka på honom. Jag vill inte att han ska påverka mitt liv mer än han redan gjort. Inget ändras för att jag känner hat och bitterhet. Ebba kommer inte tillbaka, säger hon till SVD Junior.

”Älskar henne mest i universum”

Ebba bodde varannan vecka hon sina föräldrar som var skilda men mamma och dotter brukade mötas på tunnelbanan på morgonen på väg till jobb och skola. I Ebbas sovrum på ovanvåningen i radhuset som de bodde tillsammans i står allt kvar precis som för ett och ett halvt år sedan.

Och trots att Ebba är död så finns hon alltid i Jeanette Åkerlunds tankar. Hon pratar med sin dotter ofta och ber henne om råd.

– Oftast säger jag att jag älskar henne mest i universum. Men jag frågar henne också när jag står inför något viktigt. Om något känns bra på riktigt får jag som en rysning i hela kroppen. Då vet jag att det är rätt, säger hon till SvD Junior.

Följ ämnen i artikeln