Trålgräns flyttades åt fel håll – fisk oskyddad

helskärm

Hotade fiskar som torsken skulle skyddas genom att flytta ut trålgränsen. Men på flera håll i Kattegatt hamnade den i stället längre in mot land, enligt en granskning av Sveriges Natur.

Det har lett till sämre skydd för fisken – i 20 års tid.

Larm om en kritisk situation för flera fiskarter ledde till att dåvarande Fiskeriverket 2003 beslutade att flytta ut trålgränsen längs Västkusten, i Skagerrak och Kattegatt. Syftet var att utöka de områden där trålning generellt sett är förbjudet för att skydda fiskarna och deras lekområden.

Den nya trålgränsen drogs tre sjömil utanför något som myndigheten kallade kust- eller strandlinjen. Det framställdes som en utökning med en sjömil.

Men enligt Sveriges Natur, som granskat sjökort och andra underlag från tiden när beslutet togs, hamnade trålgränsen i stället på flera håll längs kusten närmare land. Det har gjort att trålare kunnat operera nära kusten sedan 2004 då beslutet verkställdes.

Orsaken var att Fiskeriverket frångick svensk praxis att dra trålgränser utifrån en lagstadgad “baslinje” utanför kusten, och i stället utgick från det myndigheten kallade kust- eller strandlinje.

Denna linje finns dock inte dokumenterad förutom i form av ett blyertsstreck och hål från passare på ett sjökort, enligt Sveriges Natur.

Havs- och vattenmyndigheten, som tagit över ansvaret för fiskefrågorna, uppger för tidningen att man inte ser några problem kring hur trålgränsen är satt i Kattegatt, men kan inte svara på varför den flyttades närmare land.

Samtidigt varnar både forskare och Sportfiske- och fiskevårdsförbundet för kollaps av fiskebestånd i Kattegatt och att det finns stora värden med att flytta ut trålgränsen.

Isabella Lövin, tidigare Europarlamentariker för Miljöpartiet (2009–2014) med fokus på fiskefrågor, kallar det “otrolig vilseledande” hur man använt egna definitioner kring hur trålgränsen ska dras.

– Jag är i chock, säger hon till Sveriges Natur.