Kunder får inte ut besparingar – Libanon drabbat av rånvåg
Publicerad 2022-09-17
Libanons djupa ekonomiska kris har utlöst en våg av bankrån när människor försöker få ut sina egna pengar.
I veckan blev Sali Hafiz hyllad som hjälte när hon ”rånade” en bank i Beirut för att få loss pengar till sin systers cancerbehandling.
– Jag har inget att förlora, säger hon enligt CNN.
För att undvika en total kollaps har flera banker i Libanon infört ett förbud mot att ta ut mer än motsvarande 3 600 kronor i månaden – vilket har fått invånarna att ta till desperata metoder.
De senaste månaderna har det kommit flera rapporter från landet om människor som rånar banker för att få ut sina egna besparingar.
I mitten av augusti skrev Aftonbladet om Bassam-al-Sheikh Hussein som gick in på en bank i Beirut, avfyrade tre varningsskott och tog åtta kunder och anställda som gisslan. Detta för att han ville ha tillgång till sina sparpengar för att betala sin pappas sjukhusräkningar.
Hussein greps men släpptes kort därpå.
Sedan dess har flera libaneser gjort liknande försök.
På onsdagen tog Sali Hafiz gisslan på en bank i Beirut med hjälp av en leksakspistol i ett försök att ta ut sin cancersjuka systers besparingar, enligt Washington Post och andra internationella medier.
”Jag har inget att förlora”
Enligt tidningen hade hon vädjat till banken i månader om att få ta ut pengarna utan att lyckas.
– Jag har inget att förlora. Jag gör vad som helst. Jag hade kommit till en punkt då jag var beredd att sälja min njure så att min syster skulle kunna få behandling, säger Sali Hafiz enligt CNN.
Så sent som på fredagen kom ännu en rapport om en person som ”rånade” banken i jakt på sina egna pengar.
En man i staden Ghaziyeh i södra Libanon gick in på en bank med ett pistolliknande föremål och en bensindunk och tvingade till sig motsvarande cirka 200 000 kronor innan han gick därifrån och lämnade över sig själv till polisen.
Nu hyllas ”rånarna” som hjältar i Libanon, där många inte har kunnat komma åt sina pengar på flera år.
Djup kris i landet
Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet, förklarar att fenomenet är en reaktion på en djup politisk och ekonomisk kris.
– Den libanesiska valutan har förlorat nästan 90 procent av sitt värde på knappt tre år. Det har i sin tur mycket att göra med den politiska situation de befinner sig i som präglas av korruption och inkompetens.
Förutom de strukturella problemen som har funnits i landet i decennier har läget i omvärlden och en rad ytterligare händelser påverkat Libanon negativt.
– Dels är det COVID-pandemin. Men de påverkas också av Ukrainakriget, inte minst för att de importerar majoriteten av sitt spannmål. Sedan var det explosionen i Beiruts hamn som orsakade en stor förödelse och förstörde flera spannmålssilon dit all spannmål anländer vid import.
Dessutom, påpekar Rouzbeh Parsi, är landets centralbank genomsyrad av korruption. I mars åtalades centralbankschefen Riad Salameh för penningtvätt och korruption. Under sommaren försökte en domare att genomföra en razzia mot centralbanken i ett misslyckat försök att gripa Salameh.
– Samtidigt har utredningar kring korruption och en reell kapitalflykt lamslagit banksektorn och sedan 2019 hindrar många banker sina kunder från att ta ut sina tillgångar. Desperata människor har därför börjat råna banker för att komma åt sina besparingar.
