Naiva infödingar lever än

Kanske har ni följt detta med Tintin i Kongo? Om inte: Nyutgåvan av det gamla Tintin-albumet från 1930 blev nyligen JK-anmäld för sina rasistiska skildringar av afrikaner och alla vi som har läst den begriper – eller nej, alla vi borde begripa – att naturligtvis är det så. Konsekvensen av en sådan vetskap är en sak (dra tillbaka albumet, placera på vuxenhyllan eller ingetdera), men som sagt: Tintin i Kongo är självklart rasistisk. Så det stänker om det.

När jag sitter och lyssnar på en debatt i radion hör jag dock Tintins översättare skruva på sig när han får frågan... nja, inte rasistiskt direkt, det kan man inte säga att albumet är ändå. Utan mer mummel mummel – ett tidsdokument.

Ehh ... que?

Jag tror att såna där pinsamheter slipper ut, lite här och lite där, eftersom vi i Sverige går omkring med en sån fantastisk förvirrad självgodhet. Vi tror nämligen – på fullaste allvar – att vi inte bara har dealat med vårt förflutna. Vi upplever inte ens att vi har nåt egentligt förflutet att deala med.

Rasistiska? Va? Vi? Nej, det var väl bara en lustig rassestrut som några engelsmän, holländare och just belgare satte på alla oss västerlänningar där ett tag för länge länge sen. Och så var det visst lite rasbiologi borta i Uppsala.

Som om inte hela vår världsbild har formats av idéer om raser och folkkaraktärer och den egna civilisationens förträfflighet. Och när dealade vi med den? När vi tog bort de värsta idéerna om negrers underlägsenhet i skolböckerna på 60-talet? Please. Som om inte alla stereotyper (vare sig det handlar om naiva infödingar eller gladlynta sydlänningar som tar dagen som den kommer), just de stereotyper som skapades för att motivera västerländsk överhöghet, lever och frodas i allra högsta grad. Det är bara att bläddra i en resekatalog. Eller läsa klichéerna i valfri reseskildring.

Ändå finns alltså inställningen att eftersom vi nu skriver 2007, så känner varenda unge till sanningen om kolonialväldet, och vi har gått till botten med de idéer som föregick slavexpeditioner, människoslakt och kolonial utsugning.

Jorå satteh ... jag säger tjena.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln