”Vi behöver inte ett västerländskt sätt att leva”
Publicerad 2017-03-06
MOSKVA. Samtidigt som världen följer Donald Trumps nästa steg växer mystiken kring en annan ledare – Vladimir Putin.
Nästa år väntas presidentval i Ryssland och få tror att någon kan utmana den sittande despoten.
– Vårt land har en lång historia av karismatiska ledare och tsarer och jag tror att det är framtiden för Ryssland, säger Mikhail Vishnyakov, chefredaktör för nyhetsprogrammet ”I dag” på ryska tv-kanalen NTV.
– Hans makt är enorm eftersom det här landet är enormt. Han är kanske inte den bästa vi har, men han är ett optimalt val. Han är man nog att leda det här landet efter de intressen vi har och vad som fungerar bäst för vår ekonomi.
Orden om Vladimir Putin kommer från ett något oväntat håll. Mikhail Vishnyakov, 40, som uttalar dem är chefredaktör för nyhetsprogrammet ”I dag” på tv-kanalen NTV, som tidigare hette Ostankino, och kanske hade man förväntat sig att en journalist skulle vara mer kritisk mot presidenten som suttit vid makten i decennier och på presidentposten sedan 2000-talet.
Inte någon oppositionell aktivist
Men å andra sidan äger statliga oljeföretaget Gazprom störst andel i NTV sedan 2001, när de tidigare ägarna började få problem med ryska myndigheter efter att kanalen varit öppet kritisk mot Putin. Mikhail Vishnyakov började något år senare och har arbetat på kanalen i 15 år, så han är långt ifrån någon oppositionell aktivist. Det är ingen tvekan om var hans arbetsgivare NTV står i fråga om Putin, där hyllas på propagandavis presidentens varje steg.
Mikhail Vishnyakov är småbarnspappa till Sofia, 4,5, och Anna, 1, och bor med hustrun Jelena Titova, 37, i Moskvaförorten Mytisjtji, som har nästan 200 000 invånare. Här finns tre fabriker kvar sedan storhetstiden under Sovjetstyret: en ölfabrik, en tågvagnstillverkare och en plastfabrik. Resten är nedlagt, ”allt dog efter Sovjet”, som en taxiförare beskriver det för oss på väg till höghuset där familjen bor.
Ikeamöbler
Men inte allt. Huset där Mikhail och Jelena köpt lägenhet är byggt i Sovjetstil 1983 med trång hall och små rum. Familjen har renoverat det mesta sedan de flyttade hit för tre år sedan. Ikeamöblerna är varsamt hopskruvade. En stor tvättmaskin gör badrummet till en snäv labyrint.
Paret känner sig lyckligt lottade. Tillsammans tjänar de 250 000 rubel i månaden, motsvarande omkring 38 000 kronor, på Michails jobb som journalist och Jelenas inom PR. De kan skicka pengar till sina föräldrar som bor i provinser långt från Moskva. Paret kallar sig ”typisk rysk medelklass”.
– Vad som nu är typiskt! Men vi tjänar pengar och kan betala av våra bostadslån. I vårt land ses man som självständig om man är i den situationen att man kan betala av sina skulder, säger Mikhail.
Pendlar i timmar
De är typiska på så vis att de flyttat från Moskva så snart de fått barn. Att leva i miljonstaden där man jobbar är nästintill omöjligt för småbarnsfamiljer, många flyttar hem till sina föräldrar när de bildar familj. Och pendlar i timmar till arbetsplatsen i huvudstaden.
Är de nöjda med sitt liv i dagens Ryssland?
Mikhail funderar en stund.
– Jag växte upp i Sovjetunionen, så jag har faktiskt möjligheten att jämföra. Det kapitalistiska samhället gör oss människor starka, men det gör oss också hårdhjärtade på ett vis. Vi arbetar för att tjäna pengar, kämpar för karriären och lever inte lika mycket för familjen. Under Sovjettiden var vi säkra på att staten alltid stod för ett minimum i livet även om man själv inte gjorde någon ansträngning. Det gick inte att arbeta sig till en högre lön, men det fanns alltid möjlighet att ta hand om familjen.
Styr landet med järnhand
Putins styre har kallats många saker. Det är ingen hemlighet att han – och partiet Enade Ryssland – styr landet med järnhand. Inte minst har oppositionella figurer, granskande journalister och stormaktens grannländer fått känna av det. Men för Mikhail är Putins ledarstil en god egenskap.
– Vårt land har en lång historia av karismatiska ledare och tsarer och jag tror att det är framtiden för Ryssland. Vi har en framtid om det är en mäktig karismatisk ledare som styr, säger Mikhail.
”Katastrofal”
Han jämför med när Boris Jeltsin styrde Ryssland under 90-talet, då oligarker kunde köpa sig makt, och kallar tiden då USA fick större inflytande över landet för ”katastrofal”.
– Nu vill vi att landet ska byggas upp, vi behöver inte ett västerländskt sätt att leva. Vi vill ha ett eget sätt att leva, och vi söker fortfarande efter rätt sätt, det som fungerar för vårt land.
Jelena bryter in:
– Om Ryssland visar upp sin styrka genom kunskap vet andra länder om att vi är en stormakt som man inte behöver vara rädd för. Det pågår ett informationskrig mot Ryssland just nu, där omvärlden tror osanna saker om oss.
Låter likt Trump
Jag påpekar att deras tongångar inte låter helt olika de som Donald Trump för fram när han vill sätta Amerika först. Mikhail håller med.
– USA går igenom en kris just nu, det var ett mäktigt land och ville bestämma över alla. Nu säger deras nya ledare att han vill att de tänker på sig själva först. Jag tycker att det är bra. Vi ryssar vill att Ryssland ska bli fantastiskt också.
Men både Ryssland och USA är till exempel inblandade i kriget i Syrien?
– När vi slåss för Syrien så slåss vi egentligen för Ryssland. Det är många IS-medlemmar som reser från Ryssland, och som skulle kunna komma tillbaka hit och begå terrordåd. Sovjetunionen och Syrien har alltid stått mycket nära, det är naturligt att vi hjälper en allierad, säger Mikhail.
Ingen tror på opposition
Ingen av dem tror att någon opposition kan ta makten från Vladimir Putins Enade Ryssland.
Faktum är att de flesta försöken till opposition eller ifrågasättande av Kreml tystas ner. Mordet på Putinkritikern och liberalen Boris Nemtsov 2015 är ett exempel.
Anklagelserna om förskingring mot anti-korruptionskandidaten Aleksei Navalny, som ser ut att innebära att han inte kan ställa upp i presidentvalet mot Putin, ses som ett annat exempel.
– De som påbörjade förändringarna måste få avsluta dem. Putin är okej, han är stark, hängiven, han kan ta oss till rätt plats. Ingen oppositionsledare har något stöd. Åk ut till landsbygden, där vet de inte ens vem Navalny är! säger Mikhail.
”Jag gillar Putin”
Varken Mikhail eller Jelena vet säkert om de kommer att rösta i presidentvalet nästa år. Mikhail tror inte att hans röst spelar någon roll. Jelena säger att hon tänker rösta, men hon vet inte på vem.
– Jag gillar Putin, han ser bra ut. Han är effektiv i allt han gör, säger hon.
Så låter det även när vi frågar en familj från Tjerkessk, som ligger i södra Ryssland, och som är på besök vid Röda torget i Moskva.
– Vi är ett starkt land, Ryssland kan hjälpa er i Europa om ni behöver det. Vi litar på vår president, han är välutbildad och vi skulle tycka om ifall Putin blev omvald, säger idrottsläraren Oksana Kokhan, 43.
Orolig för Europa
Maken Vladimir Losev, 55, säger att han är orolig för Europa och Mellanösterns tillstånd.
– Jag hade velat visa mina barn London, men efter brexit känns Europa väldigt splittrat, säger han.
Däremot tror han att USA kommer att bli mycket starkare med Donald Trump.
– Han har en annan politik än Obama. För vår del tror jag att det blir bättre.
”Rädda för Ryssland”
När vi frågar en Moskvabo, som bor och arbetar i huvudstaden, låter det lite annorlunda.
– Världen tycker inte längre om oss på grund av Putin, människor är rädda för Ryssland nu. Jag tycker inte om hans politik gentemot andra länder, säger Nadezda Beljajeva, 53, som jobbar som tysklärare i Moskva.
Dessutom väcker hon en annan fråga:
– Jag tror att en till presidentperiod skulle bli för mycket för honom. Orkar han verkligen det?
Artikeln avpublicerades
En liknande fråga väckte Valeriy Solovei, professor på Moscow State Institute of International Relations, i en intervju med tidningen Moskovsky Komsomolet i höstas. Hans teori var att om Hillary Clinton skulle vinna presidentvalet i USA kunde Putin, som avskyr Clinton, komma att tidigarelägga det ryska presidentvalet och tillsätta någon av sina lakejer på posten. Detta eftersom den 64-årige presidenten inte själv skulle klara en upptrappning mot väst. Resonemanget måste ha retat upp Kreml, eftersom artikeln snart avpublicerades.
– Det var en överraskning. Vad jag har förstått togs artikeln bort på order av en biträdande chef inom administrationen. Men det var ett misstag ur PR-synpunkt att artikeln raderades, den fick bara mer uppmärksamhet, säger Valeriy Solovei när vi träffas på ett kafé som ironiskt nog är beläget precis mittemot den ryska säkerhetstjänsten FSB vid Ljubljankatorget.
FSB som en gång i tiden hette KGB var Vladimir Putins arbetsplats från 1970-talet fram till 1991.
Hög trovärdighet
Solovei är känd för att tidigare ha förutspått Kremls nästa drag ett par gånger, och har hög trovärdighet. Vi talar om bilden av Putin, och att Donald Trump som ny president i USA varit otydlig kring vilken relation han vill ha gentemot Ryssland.
– Man var livrädd för att Clinton skulle vinna, hon hatar ju Ryssland. Nu är framtiden oviss med Donald Trump, även för Kreml. Det fanns ingen här som trodde att han skulle vinna. Han har setts som en möjlighet för Ryssland, om han nu vill få till en positiv relation mellan länderna, men han är oförutsägbar, säger Solovei.
Tror inte Ryssland påverkade
Professorn tror inte att Kreml haft den möjlighet att påverka det amerikanska valet som många andra experter, och även amerikanska myndigheter, påpekat. Han tror inte heller att Ryssland på allvar kan påverka årets val i flera europeiska länder, trots rapporter och varningar.
– Tid och tålamod är Rysslands bästa allierade. Det faktum att västvärlden befinner sig i kris öppnar möjligheterna för propaganda och liknande. Det går absolut att få intrycket att Ryssland påverkat det amerikanska valet, den ryska makten använder propaganda, hackerattacker och liknande, men för att verkligen påverka valet på allvar saknas den tekniska kunskapen.
Han pekar på besök likt utrikesminister Margot Wallströms i förra veckan och säger att nu börjar västvärlden återvända till Ryssland för att förbättra relationerna efter Krimannekteringen, vilket är precis vad Kreml har väntat på.
Njuter av det
Solovei menar att Putin och Kreml har en pakt med eliten i landet, som går ut på att den låter honom hållas om han låter oligarkerna vara. Att annektera Krimhalvön 2014 var ett sätt för Putin att visa att Ryssland är en stormakt som svarar konfrontativt vid hot.
– Putin har mycket roligt när västerländsk media demoniserar honom, han njuter av det, säger Valeriy Solovei.
Han tror att Putin, oavsett om han ställer upp till omval eller ej, kommer att styra Ryssland även efter presidentvalet, genom en arvtagare. Mest sannolikt tror Solovei att det är att Dmitri Medvedev, som redan 2008 utsågs till Putins arvtagare som president - och 2012 under förnedrande former avsade sig presidentskapet till Putins fördel - kommer att bli Putins presidentkandidat.
– Om Putin inte själv ställer upp är Medvedev den mest troliga kandidaten. Putin litar på honom. Ryssland är förutsägbart på det viset, säger han.
Propaganda kan inte kompensera
Kanske vaknar en starkare opposition till liv, som vid protesterna i slutet av 2011 och början av 2012, men den är, efter Dumavalet förra året inte stark nog att nå presidentposten, är Soloveis teori.
– Folk är mycket trötta på krisläget efter sanktionerna. Vi vill ha stabilitet och ett normalt liv. Många är arga på bristen på förbättringar, den höga inflationen, fattigdom. Propaganda kommer inte att kunna kompensera för det hur länge som helst.