Falska nyheter kan öka smittspridningen

I en krissituation är folk mer benägna att ta till sig desinformation och stater som Kina och Ryssland tar tillfället i akt.

En risk är att människor i behov av vård misstror myndigheter och far illa, säger Henrik Sundbom, expert på auktoritära aktörers påverkansoperationer.

"Rika svenskar i samarbete med myndigheterna förhindrar att karantän införs för befolkningen för att undvika ekonomiska förluster."

Desinformationen kommer från den ryska sajten Strategic Culture Foundation, som i sammanhanget är ökänd för att sprida rysk propaganda men som döljer sina kopplingar till Kreml väl, säger Henrik Sundbom vid den svenska tankesmedjan Frivärld, som bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

– Rysslands intresse ingår i en långsiktig informationskampanj som man riktar mot västvärlden, Europa och USA och som går ut på att den västerländska demokratin är för svag för att klara av samhällsproblem, säger Henrik Sundbom.

Sverige har "kapitulerat"

Under coronapandemin har "fake news" fått spridning och regeringen har uppmanat svenskarna till källkritik. Kedjebrev med falsk information, missvisande bilder och fabricerade nyhetsartiklar om allt från virusets ursprung till hur sjukdomen smittar är några exempel. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) varnar för att när läget i Sverige försämras ökar samtidigt vår sårbarhet.

Det finns aktörer som bidrar till spridningen som är ideologiskt och ekonomiskt motiverade. Ryssland och Kina är andra framträdande parter, säger Sundbom som tillsammans med Patrik Oksanen, journalist med fokus på säkerhetspolitik och informationskrig, författat rapporten "Informationspandemi – desinformation i skuggan av coronakrisen".

I en ledartext från en av det kinesiska kommunistpartiets tidningar, Global Times, i mitten av mars anklagades Sverige för att ha "kapitulerat" inför coronavirusutbrottet. Kina har en tydlig roll i pandemin på grund av utbrottets ursprung och därför har den kinesiska regimen ett intresse av att rentvå sig självt och lyfta fram sin egen krishantering som ett globalt föredöme, menar Henrik Sundbom.

– En intressant aspekt är att man ser en symbios mellan den kinesiska och den ryska desinformationen, som vi som studerat det här under lång tid uppfattar som ganska ny.

"Leker med människoliv"

EU:s utrikeschef Josep Borrell uttryckte med oro på en presskonferens den 23 mars att desinformation "leker med människors liv". Spridningen är så farlig att människor riskerar att dö.

– Det kan bli skadligt på individnivå om du är sjuk och tror att vården har kollapsat, och i stället vänder dig till olika charlataner på nätet som säljer olika naturläkemedel, säger Henrik Sundbom.

Han benämner det som potentiellt livsfarligt för den enskilde individen. Människor sitter också i dagsläget hemma i högre grad och ovana mediekonsumenter läser nyheter mer än vanligt. De riskerar i sitt sökande efter svar att halka in på ställen med, som Sundbom beskriver det, "en massa märkligheter".

– Effekten riskerar att bli att man får en mindre tilltro till vård och andra myndigheter om man kombinerar den ryska och kinesiska desinformationen med den störtflod av desinformation som kommer från väldigt många håll samtidigt.

MSB: Vi kan göra mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har på Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser manat till vaksamhet och eftertänksamhet. Den psykologiska sårbarheten är större när människor permitteras, varslas eller ser sina livsverk krascha, säger Svante Werger, strategisk rådgivare på MSB.

– Risken för att vi överreagerar, blir utnyttjade eller för vidare rykten eller falsk information ökar i sådana här situationer, säger han.

Missvisande information kan till och med öka smittspridningen i samhället, enligt Werger.

MSB har tilldelats 75 miljoner kronor för en nationell informationsinsats, men det arbete som gjorts har beskrivits som otillräckligt. Bland annat har information saknats på olika språk, som till svensksomalier.

– Självklart kan vi göra mer för att nå ut till dem som normalt inte nås av nyhetsinformation och myndighetsinformation. Vi var på den frågan direkt, sedan ska man komma ihåg att mycket av ansvaret med att nå ut till folk lokalt ligger hos regionerna, kommunerna och stadsdelarna, säger Svante Werger.