Så signaleras hatet i skiljetecknen

helskärm

Extremistiskt hat och rasism frodas i många hörn av internet. Ofta är det förtäckt i skämt och ett slags kodspråk som oinvigda inte begriper, och sällan kan argumentera emot.

– Det gör att det blir oerhört svårt att bemöta, säger Lisa Kaati, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Den nya FOI-rapporten "Digitalt slagfält" bygger på ett regeringsuppdrag om att kartlägga och analysera våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids via internet och sociala medier – och i denna delrapport har FOI närstuderat fem internationella nätforum där olika former av hat och rasism är vanligt förekommande.

Det handlar bland annat om sajter med en tydlig antisemitisk inriktning eller hat mot mörkhyade personer, men även sådana sajter som främst förespråkar yttrandefrihet.

– Gemensamt för dem är ett extremt hatfullt språk, men också användningen av avhumanisering. Det är tydligt hur man pratar om andra människor som djur och smuts, säger projektledaren Lisa Kaati.

Triggar fientlighet

Inom det avhumaniserande språkbruket var ord som barbarer, blodsugare, kackerlackor, avskum och skadedjur bland de mest förekommande (översatt från engelska).

– Språkbruket är obehagligt, jag hade nog inte själv förstått hur systematiskt det sker i någon mening, benämnandet av sina fiendegrupper som djur, säger Kaati.

Tidigare forskning har visat att sådant språkbruk triggar fientlighet och aggressivitet mot den avhumaniserade gruppen, konstaterar FOI.

Bland annat benämndes Tutsi-minoriteten i Rwanda regelbundet som just kackerlackor i propaganda på radio före folkmordet 1994. Liknande språkbruk använde nazisterna om judar och andra som förföljdes i samband med Förintelsen.

Svårt att bemöta

Gemensamt för forumen inom de radikalnationalistiska miljöerna, som FOI benämner dem, är också en kultur av ironi, dubbeltydighet och insinuationer som leder till osäkerhet kring vad som egentligen menas.

– Det gör dels att man kan kringgå censur, men också att man försvårar för utomstående att tolka och bemöta. I Sverige användes exempelvis hashtaggen Finspång på ett sådant sätt, säger Lisa Kaati.

Hashtaggen refererar till en alternativ framtid där "folkförrädare" ska ställas inför rätta.

– Genom att märka en bild på en politiker med hashtaggen menar man att den personen ska ställas inför rätta och hängas i en lyktstolpe i den symboliska framtiden. Det är ju jättesvårt att bemöta, det går att bortförklara genom att säga att man bara tycker att Finspång är en fin plats.

På de internationella forum som FOI studerat förekommer liknande exempel. Bland annat används ironiska citationstecken för begrepp som syftar till att ifrågasätta legitimiteten i dem. Vanliga sådana begrepp på forumen var bland annat rasist, flykting, Förintelsen och mångfald.

Ett annat liknande fenomen är trippelparentesen, där man sätter tre parenteser runt ett namn på personer som antas ha judisk börd.

Del av större rörelse

Att personer använder ett visst språk innebär inte för den sakens skull att de är beredda att ta till våld. Men enligt Lisa Kaati har det de senaste åren blivit tydligt att de som begår olika former av dåd med radikalnationalistiska förtecken är del av en större rörelse som frodas på internet.

– Vi har sett tidigare hur våldsverkare refererar till varandra, men i den digitala världen blir det så tydligt hur de kopplas samman.

Bland annat skrev gärningsmannen vid moskéskjutningen i Christchurch i Nya Zeeland, Brenton Tarrant, att han inspirerats av Anders Behring Breivik – och Philip Manshaus som försökte genomföra ett attentat mot en moské utanför Oslo refererade i sin tur till Tarrant.

– Sedan byggs det upp en hjältebild på de olika sajterna av dem som faktiskt begår våldsdåd. Man tar fram bilder där de ser ut som krigare, och skriver att man önskar att de hade hunnit göra mer.