Lärare: Datorer snarare stjälper än hjälper

Svenska 15-åringar är tillbaka på bottennivåer i den senaste Pisa-undersökningen. Läraren Karin Burö är inte förvånad.

– Kanske har man blivit förförd av hela digitaliseringen, säger hon.

Det är mitt i lunchrasten på Torslandaskolan på Hisingen i Göteborg. Kring borden i matsalen sitter elever med chili- och böngryta på tallrikarna och blicken i mobilskärmarna.

Karin Burö, lärare i svenska, spanska och musik, tror att skärmarnas intåg även i klassrummen – i form av digitala hjälpmedel som till exempel datorer – till viss del kan ha påverkat elevernas prestationer.

– Vi har politiker som skriker sig hesa om att vi ska ha datorer, men det finns forskning som visar att det är bättre att läsa en vanlig bok. Det är kanske där man borde satsa, säger hon.

Svenska 15-åringar tappar stort i den globala kunskapsmätningen Pisa. I 2022 års mätning har resultaten rasat i matematik och läsförståelse, och är nu åter på samma nivå som 2012 – den sämsta under 2000-talet.

Mindre läsning

Som svenskalärare är Karin Burö inte förvånad över tappet.

– Läsandet är något som sker mest i skolan i dag, det är inte alls en fritidssysselsättning på samma sätt som det var när jag var liten. Det innebär att man inte får samma hastighet i läsningen och inte heller samma ordförråd, säger hon.

Det faktum att datorer introduceras som hjälpmedel tidigt stjälper snarare än hjälper, tror hon. Det kan vara svårt att hålla fokus och inte falla för frestelsen att öppna ett spel eller surfa in på en annan webbsida under lektionen.

Dessutom finns det ett värde i att skriva för hand, menar Karin Burö.

– Det går långsammare och man hinner bearbeta sitt språk på vägen. Nu blir det mer att man klipper och klistrar och det kan vara jättesmidigt – men hjärnan får inte vara med på samma sätt, säger hon.

Hon tror att det sjunkande matteresultatet till viss del kan hänga samman med läsförståelsen.

– Vi ökade ju timplanen i matte för några år sedan så man tänker att det borde ha genererat bättre kunskaper. Men man måste kunna förstå vad det är som efterfrågas när man ser ett mattetal.

Elever: Mycket stress

Åttondeklassarna Alva Nilsson Söby och Noah Mars tror också att skärmarnas intåg i svenska elevers liv kan ha påverkat, men snarare genom att tillföra mer press och stress.

– Det är mycket stress i skolan vilket gör mycket svårare. Stress kan också göra att man får sämre minne, säger Alva Nilsson Söby.

Noah Mars instämmer:

– Allt är mycket mer socialt i dag och man kastas in i vuxenlivet mycket tidigare. Nu är det inte så stor skillnad på en 14-åring och en 17-åring i det sociala, vilket det kanske var tidigare, säger han.

De önskar båda att skolsystemet skulle vara mer flexibelt. Färre prov och större möjlighet för lärarna att bedöma elevernas utveckling utifrån hur de arbetar på lektionerna.

– Speciellt i matte gör alla exakt samma uppgifter. Alla måste vara med på samma genomgång trots att vissa inte förstår den, och vissa är omotiverade för att de tycker att det är för enkelt, säger Noah Mars.

Karin Burö konstaterar att det också är en fråga om resurser.

– När jag började som lärare för 23 år sedan hade vi två speciallärare på fyra klasser. I dag har vi lika många på 600 elever. Det särskilda stödet har minskat inte bara här utan överlag i skolan, säger hon och tillägger:

– Man tar mycket hjälp av datorn och låter elever lyssna på texter till exempel. Det är fint att det finns ett hjälpmedel, men man behöver också öva och man behöver någon vid sin sida som hjälper en. Och det kostar pengar.